The law of friendly societies, and industrial and provident societies, with the acts, observations thereon, forms of rules etc., reports of leading cases at length, and a copious index

Bibliographic data

Monograph

Identifikator:: 1747756261

URN:: urn:nbn:de:zbw-retromon-120730

Document type:: Monograph

Author:: Jüngst, Ernst http://d-nb.info/gnd/13351241X

Title:: Die wirtschaftlichen und sozialen Verhältnisse im Kohlenbergbau der Ver. Staaten

Place of publication:: Essen

Publisher:: Verein f. Bergbaul. Interessen

Year of publication:: 1927

Scope:: 81 S.; graph. Darst.

Digitisation:: 2021

Collection:: Economics Books

Usage license:: Get license information via the feedback formular.

24 volution i den politiska ekonomin. Han Säger att denna vetenskap, som är läran om utbytet, omfattar allt hvad köpas och säljas kan, och som fordringar icke alienast egna sig för en sâdan behandling, utan äfven derigenom i högsta grad betjena Produktionen, erhälla de egenska- pen af verklig förmögenhet och böra hänföras tili klas- sen af produktiva kapitaler. Pästäendet, att krediten är en mägtig häfstäng för Produktionen, likasom ock att den vid orasättningen kan göra tjenst säsom ett verk lagt kapital i penningar, innebär en stör sanning, hvilken redan varit länge känd och päyrkad, men deremot är det icke annat än en begreppsförvirring, om man vill betrakta banksedlar, vexlar och andra kreditens skapel- ser i och för sig säsom bestänsdelar uti den allinänna förmögenheten. Hvarje enskild, som har nägon fordran, är visserligen rikare genom den, men cn annan hans gäldenär är lika mycket mindre behällen. En massa af cirkulerande banksedlar förutsätter lika stör minskning uti bankernas verkliga tillgängar, som den innebär ett plus uti de enskilda innehafvarenas kassor. Mer än nägon annan tid har emellertid det s. k. merkantila tidehvarfvet eher perioden frän 16;e tili mod let af det 18:de seklet utmärkt sig genom öfverdrifna föreställningar om penningens allmagt och betydelse. Blott man var i ständ att rikta sitt förräd af guld och silfver. hade man enligt merkantilisternas äsigt all lycka i sina händer. Man uppoffrade för detta ändamäl ar- betskrafter, som skulle varit mera behöfliga för Produk tionen af mat, kläder och mera dylikt; och som alla dock icke künde arbeta i grufvorne, föreslog Antonio Serra är 1613 en utväg att blifva rik utan grufvor, och hans förslag fick sin fulländning genom det vidunderliga tullsystein, som utmärker inerkantilismen.

Access restriction

Copyright

fullscreen: Om kredit och vexlar

Monograph

Table of contents

Download

Monograph

This page

Image fragment

Citation links

Citation recommendation