120
fattning. Ehuru det är i hög grad vigtigt, att nägot
tvifvelsmäl om penningesummans belopp icke eger rum,
har lagen likväl förklarat äfven sädana vexlar vara giltiga,
uti hvilka denna summa är olika angifven med bokstäfver
och siffror samt bestämt, att i dylika fall det
med bokstäfver uttryckta beloppet skall lända tili efterrättelse
(3 §).
Om acceptantens hemort icke är angifven, kan saken
ofta blifva tvetydig, emedan man dä i vanliga fall
icke eger tillräckligt besked om det Ställe, hvarest godkännandet
bör begäras; men om vexeln är domicilierad,
är det frän principiei synpunkt i flere fall üfverflödigt
att särskildt angifva acceptantens egentliga boningsort
och en försummelse deri torde i sädan händelse icke,
kunna förminska vexelns kraft*). Den Delgiska vexellagen
af är 1872 har i detta afseende gätt sä längt,
*) Om A., bosatt i Helsingfors, har en fordran Los B. i
Abo och vill anväuda sitt tillgodohafvande i Wiborg, der G. är
B:s gäldenär, kan liqviden ästadkommas sälunda, att A. drager
en vexei pâ B. for att betalas genom C. i Wiborg. Affären bör
dâ naturligtvis vara sâ förberedd, att C. fâtt i uppdrag af B.
att fullgôra betalningeu, och ifall detta icke sker, protesteras
vexeln i Wiborg, och n&gon âtgârd mot B. för regresstalans bevarande
kommer icke i frâga. Under sâdant forhàllaude kan
det för redighet i saken vara uodigt att känna Bis boningsort
endast i det fall, att vexeln blifvit af honom särskildt accepterad,
och vexelinnehafvarens ansprâk pâ betalning sâledes äfven
kan rigtas emot honom. Eljest kommer vexeln i hvarje fall att
retnrneras, och utstâllaren behöfver icke genom den sanima
blifva upplyst om Bis boningsort, for att kunna emot honom güra
gâllande sin förenämnda fordran, som ej blifvit genom vexeln
liqviderad. I dylika fall kan det anses stridaude emot vexellagens
anda och mening att förklara vexeln ogiltig, derföre att
trassaten B:s boningsort der icke finues angifven (Jfr. 22 § sista
mom. och 41 §).
