4 
undvara daglig spis, hafva ätskilliga slag oí födoämnen 
kunnat fä en dylik användniiig. Uti nägra delar af det 
inre Afrika, der galtet är rart, har man iakttagit att 
kristaller af denna vara användas vid köp säsom betal- 
ningsmedel. Pá Nya Holland lärer torrfisk ocksä ännu 
i denna dag göra samma tjenst. Uti Mexiko har Hum 
boldt erfarit, att man der begagnat kakaobönor säsom 
ett slags skiljemynt, och pä andra stallen bar man fiinnit, 
att byten blifvit förmedlade bäde genom budar af djur 
ocb genom lefvande boskap. Genom Homerus, som be- 
räknar Diomedes riistning tili nio och Glaucus rustning 
tili bundra oxars värde, känner man att dessa djur vid 
Troja, efter ofta upprepad användning säsom bytesför- 
medlare, redan bunnit fä betydelse tillocbmed säsom 
allmän värdemätare. Den omständigbet att busdjuren 
kunna tillfredsställa de menskliga bebofven pä m&ng- 
faldigt satt, bäde säsom ämnen för föda ocb beklädnad 
ocb säsom arbetskraft, bar naturligtvis bidragit tili den 
allmänna benägenbcten att anlita dem säsom bytesför- 
medlare, eburu dessa annars vid liqvider medfört mänga 
svärigbeter. I all bändeise voro de battre qvalificerade 
för ändamälet än slafvarne, bvilka äfven funno använd 
ning hos antikens folk säsom bytesförmedlare, eburu 
deras arbetskraft ensamt bade värde. Huru stör be 
tydelse boskapen bade i detta afseende bos Romarne 
synes äfven deraf, att pecunia eller uttrycket för det 
señare införda myntet är bildadt frän stammen pecus 
(boskap). Att busdjuren jemväl señare uti Europa be- 
tjenat samma ändamäl synes bland annat deraf, att de 
uti tidigare engelska urkunder benämnas „living money“ 
ocb uti Skandinaviens äldre lagar Annas uppräknade bland 
de föremäl, bvilka under namn af „värdören“ künde re 
présentera penningar, dä dessa icke künde ästadkommas.