148 
att begära accept pâ en och betalning pâ en annan ort. 
Dct ilr en generell gällande regel att sädant ej behöfver 
iakttagas (jfr 46 och 55 §§). I allmilnhet bör s&ledes 
bâda accepten och betalningen begäras uti betalnings- 
orten af trassaten eller bans man (41 §). Det beror af 
utstâllaren att göra klara alla derföre nödiga transaktio- 
ner em ell an dem alla inbördes. 
Sâsom allmän regel gäller att protest icke fâr 
uppskjutas längre än tili andra söckendagen efter det 
accept eller betalning senast bordt begäras, eller nöd- 
vändighet att protestera annars uppstätt. Att lagens 
dithörande stadgaiiden icke afse den nästa dagen der- 
efter, utan den andra i ordningen, är sjelffallet och 
framgär äfven af det förhällande, att protesten annars 
künde nägon gäng blifva omöjlig att utföra. Delta skulle 
exeinpelvis inträffa, om en accept begäres pâ förfallo- 
dagens eftermiddag och acceptanten gör bruk af den 
betänketid under 24 timmar, soin lagen beviljar honom. 
Harmed öfverensstämmer für öfrigt äfven vexelstadgans 
33 och 92 §§, hvilka ])äbjuda att hvarken den första 
dagen hvarifrán tiden räknas, eller helgedag skall ingä 
i räkningen. 
Frän skyldigheten att genoin protest bevisa en 
vägrad accept eller betalning frikallar den tyska vexel- 
lagen innehafvare af vexlar, hvari förbehäll om sädan 
frihet uttryckts genom termerna: „utan protest", „utan 
omkostnader“ m. m. (art 42). Det ankommer i dessa 
fall pâ vexelgäldenärerna att förete nödig bevisning om 
deras pâstâende, ifall de icke vilja erkänna att accept 
eller betalning blifvit i behörig ordning affordrade. Om 
allt delta âterfinnes hos oss ingen bestämning, men dä 
lag kan brytas genom förord, sävidt tredje mans rätt 
eller allmänt intresse dymedelst icke förnärmas, torde