Fastighetsnämnden
Byggnadsnämnden .
Hälsovårdsnämnden
Folkskoledirektionen .
Industriverksstyrelsen
Hamnstyrelsen. . .
Frihamnsnämnden .
Gatunämnden . . . . &gt;» «
Slakt- &amp; saluhballsstyrelsen
Kyrkogårdsnämnden . -

1925
31/12

1929
81/12

250 271
18 19
18 116
12 32
L båd 1753
82
43) 663
273 2 296
14 79
Jl1 99
Summa &lt;+4 208 5328

Som synes är det framför allt under tvenne rubriker, »Industriverksstyrel.
sen&gt; och »Gatunämnden», som det stora arbetarantalet återfinnes. Särskilt ga
tunämnden har under senare år på grund av de stora gatuarbetena och den om
fattande exploateringsverksamheten i förorterna sysselsatt ett allt större an
tal arbetare. Bl. a. genom den nu påbörjade exploateringen även av Kristine
bergs- och Fredshällsområdena torde gatunämndens arbetare under 1931 komma
 att ytterligare växa betydligt i antal.
Uppgifter saknas över stadens löneutgifter för denna väldiga arbetarkår
Vissa beräkningar kunna dock göras. Av stadens statistiska årsbok för 1930
(tab. 194) framgår att antalet arbetare med stadigvarande anställning vid stadens
 arbeten! under år 1929 uppskattats till 3 043 manliga och 36 kvinnliga.
De förra uppges ha haft en medelinkomst per år av 4 247 kr. och de senare av
2198 kr. Med ledning av dessa siffror kommer man till en total löneutgift för
staden detta år på ca. 13 milj. kr. Härtill böra läggas alla löner för de arbetare,
vilka under kortare tid på året sysselsatts, samt de högst betydande lönebelopp,
som staden genom sina olika entreprenörer utbetalat till dessas arbetare. Ått
märka är att stadens arbetarlöner, i den mån arbetena rört nyanläggningar, till
en del finansierats med lånemedel.
Detta var år 1929. Sedan dess har staden icke endast betydligt utökat sitt
arbetarantal, utan även beviljat högre löner. Innevarande års löneutgifter till
stadens eona arbetare torde därför kunna uppskattas till långt högre belopp.

Totala antalet tjänstemän och arbetare i stadens tjänst ökat
med ca. 45 2 under sista decenniet.

I detta sammanhang må till sist meddelas några siffror, som i dagarna sammanställts
 inom kammarkontoret, vilka ge en ganska god bild av den väldiga
ökning som antalet i Stockholms stads tjänst sysselsatta tjänstemän och arbe:
tare uppvisat under senare år. Siffrorna ifråga, vilka grunda sig på uppgif
ter från riksförsäkringsanstalten, ha tillkommit för att undersöka det ekonomiska
 resultatet av olycksfallsförsäkringens ordnande å stadens egen risk.
dessa beräkningar ingå totalsiffror över det totala antalet s. k. årsarbetare .
stadens tjänst, tjänstemän och arbetare, samt de lönebelopp, som erlagts till
var 'och en av dem, dock endast den del av lönen, som uppgått till högst
3 000 kr. Siffrorna, som omfatta åren 1918—1929, framgå av följande sammanställning.

! Arbetare som”under året fullgjort minst 2 100 arbetstimmar.