Ärligen

[918--21 (medeltal).
1922. .
1923...
1924...
1925 .
1926 .
1927.
1928
1929

Äntal

Lönesumma i
milj. kri

.0 876
12 029
13 317
13 655
13 526
13 727
14 443
14 688
15 700

20.9
26.8
20.4
30.5
30.1
30 9
31.8
30.0
41.5

I ovanstående siffror ingå dels samtliga stadens tjänstemän och arbetare
med stadigvarande sysselsättning, dels samtliga mera tillfälligt sysselsatta. De
senares antal har beräknats på så sätt, att den för dem alla sammanlagda arbetstiden
 i timmar per år dividerats med 2400 arbetstimmar. Som synes av
siffrorna, har antalet i Stockholms stads tjänst sysselsatta under det senaste
decenniet ökats från 10 876 till 15 700 eller med ca. 45 YZ.

Större antal befattningshavare — större pensionsutgifter.

Staden beviljar numera pension icke endast åt sina ordinarie tjänstemän
atan även åt de arbetare, som under visst antal år arbetat i stadens tjänst.
Ju mera dessas antal växer, desto större bliva alltså även de framtida pensioaerna.
 Stadens utgifter för &gt;Pensioner och understöd&gt; åt tjänstemän och arsetare
 hava också under senare år gått mycket kraftigt i höjden. Medan de i
[924 års stat voro upptagna till ett sammanlagt belopp av 2.5 milj. kr,, har
motsvarande siffra i 1931 års stat vuxit till ej mindre än 6.6 milj. kr. Orsaken
till denna väldiga ökning ligger emellertid även däri, att staden fr. o. m. år
1928 gått in för årliga avsättningar, motsvarande dels en försäkringstekniskt
beräknad premiekostnad för pensioneringen av den dåvärande personalen, tjänstemän
 och arbetare, dels också ränta å den före nämnda tid beräknade s. k.
”ondbristen.

Gatuväsendets utgifter starkt stegrade under senare år.

Bland övriga större anslagsrubriker för löpande utgifter i 1924 och 1931
års stater må vidare nämnas utgifterna för »Underhållsarbeten&gt; samt de av
andra medel än lånemedel finansierade utgifterna för »&gt;Ny- och ombyggnader».
 De förra utgifterna beräknades åren 1924 och 1931 till resp. 9.1 och 8.9
nilj. kr., de senare ha mellan samma år vuxit från 8.0 till 20.4 milj. kr.
Av underhållskostnaderna — till stor del arbetslöner — sluka gatorna de
största beloppen. Automobiltrafikens allt starkare utveckling under senare
år har helt naturligt ställt allt större krav på gatuväsendet. Därtill kommer
ol. a., att den väldiga exploateringsverksamheten i ytterområdena fört med
sig en mängd nya gator och vägar, vilka varje år kräva betydande belopp i
anderhåll. Emellertid kräva också stadens byggnader stora årliga underhållskostnader.
 Icke minst gäller detta de många fastigheter, som staden under
! Endast den del av lönen, som uppgår till högst 3 000 kr. är inräknad.