na anses vara tickta av produktiva tillgångar, under förutsättning naturligtvis
 att tillgångarna — som i regel bokförts till det belopp, som ursprungligen
 investerats — upptagits till ett mot verkligheten svarande
värde. Detta låter sig dock icke utan närmare undersökning avgöras. En
stor del av de tillgångar, som förvärvades långt tillbaka i tiden, äro nämligen
 i stadens bokföring upptagna till relativt låga värden. Speciellt gäller
 detta en del av stadens fastigheter. Å andra sidan hava säkerligen
åtskilliga under krigs- och kristiden utförda anläggningar kostat avsevärt
mycket mera, än deras utförande nu skulle betinga. Likaså är det icke
uteslutet, att staden å vissa placeringar, bl. a. å lånefordringar för bo
stadsändamål m. m. kommer att i framtiden få vidkännas förluster.

Nettoutgifternas fördelning på olika myndigheter i 1924 och
1031 års stater.

[ det föregående ha lämnats några siffror över utvecklingen av stadens vik
tigaste utgiftsgrupper. Utgifterna ha därvid räknats brutto, d. v. s. utan
avdrag för motsvarande inkomster. Det har emellertid sitt stora intresse att
också ett ögonblick stanna vid stadens nettoutgifter och alltså undersöka.
hur mycket staden genom skatter eller inkomstöverskott årligen satsar för
olika verksamhetsgrenar. En dylik beräkning — byggd på 1924 och 1931
års stater — återfinnes i tabell III (sid. 13). Som synes ha däri de olika
förvaltningsuppgifterna grupperats under de myndigheter, till vilka de höra
Ett studium av dessa siffror bekräftar ytterligare, att de största utgiftsposterna
 1 stadens budget framför allt äro att finna under de nämnder och
styrelser, som shandhava gatuväsendet, skolväsendet, hälso- och fattigvården. 1
1931 års stat erfordras enbart för gatunämnden 18.2 milj. kr., för skolväsendet
11.6 milj. kr. och för hälsovårds-, fattigvårds- och barnavårdsnämnderna sammanlagt
 28.2 milj. kr. Sistnämnda belopp utgör icke mindre än 43 70 av hela
den i staten beräknade behållningen av uttaxeringen för detta år.

Tabellbilagorna belysa i detalj de senaste decenniernas
stadsfinansiella utveckling.

Som bilaga till denna broschyr äro fogade tabeller (IV, V sid. 19—27)
ägnade att närmare belysa de senaste decenniernas utveckling i detalj av stadens
tillgångar och skulder resp. inkomster och utgifter, uppdelade på olika huvud:
ändamål. Sammanställningarna omfatta åren 1913, 1924, 1926 och 1929 och
grunda sig på resp. års räkenskaper. Vid ett studium av tabellerna bör
ihågkommas, att 1913 års siffror på grund av penningvärdets förändringar
icke utan vidare låta sig jämföras med senare års. Ett mått på dessa förändringar
 erhålles ur de till tabellerna fogade siffrorna över årsmedeltalet för
socialstyrelsens levnadskostnadsindex för resp. år. Även de däri upptagna
siffrorna över folkmängden böra vid en jämförelse mellan olika år heaktas