-

|

att söka fortsätta exploateringen av ytterområdena, en verksamhet, som säkerligen
 kommer att kräva stora bidrag från skattebetalarna, för att nu icke
tala om kostnaderna för inköp av alla gaturegleringsfastigheter, som ett realiserande
 exempelvis av den Lilienbergska stadsplanen skulle medföra.
Naturligtvis komma utgifterna för här uppräknade projekt och många
andra här icke berörda att även medföra en tillväxt i stadens förmögenhet och
kanske också så småningom vissa direkta och indirekta inkomster. Västerbron
t. ex. kommer säkerligen att medföra vissa värdestegringar å stadens tomtmark.
Men icke desto mindre komma åtgärderna ifråga att ställa stora krav på skattebetalarna
 under de närmaste åren. Även om anläggningarna till större delen
finansieras med lånemedel och också med influtna försäljningsmedel från gaturegleringsaffären,
 äro de dock till övervägande delen av den natur, att de ej
— i varje fall icke omedelbart — komma att ge några större direkta inkomster
 åt staden. Skattebetalarna få till större delen både förränta och amortera
 de medel, som upplånas. Men samtidigt skola de bestrida alla de mer
eller mindre konstant återkommande löpande utgifter, som redan nu äro uppförda
 i budgeten och som väl icke i första taget låta sig reduceras i någon
större utsträckning.

Ar kommunalskatten låg i Stockholm?
Det har sagts, att den skattesats, 5:15, som nu tillämpas i Stockholm, är
mycket låg i jämförelse med andra städers. Detta är en sanning med stor modifikation.
 Till en början är att märka att staden vid sidan av den rena kommunalskatten
 uttager progressivskatt i förhållandevis långt större utsträckning
än på andra håll. Därest denna skatt icke funnits, skulle staden i år behövt
uttazxera icke 5:15 utan 5:79 per bevillningskrona. Därtill kommer, att om
också kommunalskatterna icke för närvarande alltför hårt belasta stadens invånare,
 så få dessa å andra sidan vidkännas levnadskostnader, som, särskilt
med avseende på hyrorna, ligga långt högre än på andra håll.

Vem bär i Stockholm den tyngsta skattebördan?

När man talar om att skatten är låg, måste det emellertid också undersökas.
hur och.vem den drabbar. För Stockholms del är detta av särskilt intresse.
Enligt en av statistiska kontoret verkställd beräkning för 1927 visar det sig
nämligen, att den övervägande delen av kommunalskatten erlägges av ett relativt
 begränsat antal större imkomsttagare. År 1927 utgjorde sålunda antalet
skatteskyldiga sammanlagt 252935. Av dessa hade 193 294, eller 76.6 YZ av
samtliga, en till bevillning taxerad inkomst understigande 4000 kr. På dessa
föllo emellertid endast 12.4 milj. kr., eller 26.3 &amp; av hela den påförda kommunalskatten.
 Ytterligare 25.5 ZY av utdebiteringen föllo på 48 391 skatteskyldiga,
 eller 19.1 9 av samtliga, vilkas bevillningstaxerade inkomst låg mellan
21000 och 10 000 kr. Hela den återstående utdebiteringen, 22.8 milj. kr. eller
18.2 70 av den totala, drabbade sammanlagt 11 250, eller 4.5 RR av samtliga
skatteskyldiga. Och dessa hade dessutom samma år att erlägga den alldeles
övervägande delen av den kommunala progressivskatten.
Dessa siffror visa, att de, som i Stockholm få betala den övervägande delen
av skatterna, äro ett mindre antal enskilda personer, men framför allt de stora
solagen, med andra ord den produktiva delen av stadens näringsliv.