84 
L 
II. 
Frankrike. Historien om bankväsendet i detta 
land omfattar hvarken ett längt tidsskifte eller ett fler 
tai af dithörande anstalter. Krediten vill icke rätt fro- 
das under en sâdan styrelse, som under förflutna sekler 
ledt Frankrikes öden, och ännu mindre har den genom 
Laws förutnämnda tilltag vunna erfarenheten kunnat väcka 
förtroende för bankväsendet. En skuldsatt regering hade 
âr 1776 föranledt bildandet af èn allmän kreditinrättning 
under namn af diskontkassa, men den tillintetgjordes 
af revolutionen efter ett svagt och tynande lif i sjutton 
ärs tid. 
Den nuvarande „la banque de France“ grundades 
med större framgäng af Napoleon I och stödjer sig pä 
ett grundkapital af 45 miljoner francs, fördeladt pä 
45,000 aktier. Dä man tager i betraktande att grund- 
läggaren ville centralisera hela verlden, flnner man lätt 
att hans bank icke heller künde blifva fotad pä andra 
principen Sedan en del af grundfonden hamnat säsom 
län i statskassan, ökades den förra förmedelst ny aktie- 
teckning tili 100 miljoner, inberäknadt en reservfond af 
tio miljoner. Denna inrättning blef länge Frankrikes 
enda bank. Det var först under Ludvig IMiilip som 
nio oberoende departements banker tillkommo och ät- 
skilliga städer förseddes med fllialer für Pariser banken. 
De förra hade emellßrtid icke läng tillvaro, ty be- 
gäret att centralisera och gynna Pariser banken fick ny 
styrka. Medan denna fätt utgifva sedlar af 100 francs 
valor, voro departementsbankerna förbjudua att utställa 
sädana pä mindre värde än 250 francs. Man isolerade 
dem pä allt vis samt betog dem möjlighetcn af mera 
omfattande affärsförbindelser, och efter det revolutions-