2

DEN  EKDNOMISKA  UTVECKEINOEN.

den  yttre  olikheten  har  dock  deras  värksamliet  en  gemensain
  grnnd,  näinligen  behofven.  Dessa  aro  ytterst  olika^
satten  att  tillfredsställa  dem  vidt  skilda,  men  i  bada
fallen  ntvecklar  människan  en  viss  värksamliet,  hvars
mal  är  tillfredställandet  af  de  befintliga  behofven.
Denna  skilnad,  denna  olikhet  mellan  lägre  och
högre  stäende  folks  ekonomiska  värksamliet,  säsoin  vi
kalla  den  niänniskans  värksamliet,  som  afser  tilliredsställandet
  af  de  materiella  behofven,  har  icke  tili  alla
tider  förefunnits.  Akerbrnk  t.  ex.  har  människan,  i
fbrhällande  tili  niänniskoslägtets  sannolika  aider,  idkat
linder  en  jänifbrelsevis  kort  period.  Människans  ekononiiska
  värksamliet  har  sasom  allt  annat  ntvecklats
fran  enklare  former  till  mera  samniansatta.
1  denna  ntveckling  jdägar  man  nrskilja  fyra  skeden:
  de  jagande  och  fiskandc  folkeiis,  herdarnes  eller
nomadernas,  de  âkerbruksidkande  folkens  och  de  industriidkande
  folkens.  Vi  fa  icke  ioreställa  oss  dessa  skeden
  strängt  atskilda  vare  sig  till  tid  eller  rum.  Ofvcrgângen
  frän  (let  ena  till  det  andra  gar  tvärt  om  smaningoni,
  steg  for  steg,  och  bctingas  af  de  olika  yttre
fõrhâllaiiden,  under  hvilka  människan  arbetar.
I’a  det  lägsta  trappsteget  är  den  hnivudsakliga
näringskällan  jagt  och  fiske.  Kännetecknande  for  niänniskans ­
  ekonomiska  värksamliet  jià  detta  stadium  är
tillfredsställandet  af  det  ögonblickliga  behofvet,  den  stora
bristen  pa  iorutsecnde  och  plan  sii  väl  vid  anskaffandet
som  vid  användandet  af  det  fiir  lifvets  nppehallande
nödvändiga.  Resultatet  af  en  lycklig  jagt  fbrtäres  genast ­
  litan  tanke  pâ  koniniande  dagar.  Följdcn  harat
blir,  att  behofven  koninia  att  tillfredsställas  ytterst  oregelbiindet.
  Frosseri  herrskar  ena  (lagen,  svält  den  andia.