DEN  EKONOMISKA  l^rVEOKUNiJEN.  5
des  i  en  j)â  beten  rik  trakt,  odlade  vissa  växter,  om  hvilkas
  matnyttiß^het  lion  af  eriarenhet  blifvit  öfvertygad,  är
alkleles  säkert,  och  denna  omstTindighet  iitgor  första  l)örjan
  tili  det  egentliga  akerbruket.  I  de  fiesta  fall  blir
det  naturens  beskaffenhet,  soin  afgör,  oin  inänniskan
stannar  (¡var  pä  herdens  Standpunkt,  eller  om  hon  utbyter
  dennes  kringirrande  lif  mot  en  âkerbriikares
lugnare  tillvaro.  Härvid  ioljer  inanniskan  den  lag,  som
i  allmänhet  är  bestämmande  for  bennes  handlingar  pâ
det  ekonomiska  omradet,  minsta  medlets  lag,  som  ly  der:
manniskan  söker  storsta  rnöjliga  résultat  med  minsta
mojliga  moda  och  nppoffring.  Hvad  som  genom  fiere
generationers  eriarenhet  befinnes  vani  det  mast  fiirdelaktiga,
  väljer  hon.  Vi  skola  icke  tanka  oss,  att  en
sadan  öfVergäng  sker  med  ens,  eller  att  manniskan
efter  en  viss  nppgjord  plan  forsöker  hvad  som  är  det
bästa,  ntan  den  eriarenhet,  som  bestämmcr  människans
lefnadssätt,  vinnes  sä  sniäningom;  den  erhälles  ntan  att
inänniskan  direkt  söker  jnst  den.  Det  är  först  pä  ett
betydligt  mera  framskridet  stadium,  som  inänniskan  börjar
  expérimentera,  d.  v.  s.  efter  nppgjord  plan  fiirvärfva
  ny  eriarenhet.  I  en  härlig  trakt,  rik  pä  betesmnrker
  slär  sig  en  herdefamilj  ned  och  vistas  där  fiere
iir.  Under  denna  tid  egnas  arbete  ät  odlandet  af  vissa
slags  växter,  antingen  sädana  som  finnas  vilda  pä  jfiatsen
  och  om  hvilkas  ätbarhet  herden  öfvertygat  sig,  eller
sadana,  som  inom  bans  stam  plägat  odias  under  längre
uppehäll  pä  en  plats.  Han  kan  nu  fiiina  trakten  sä  behaglig,
  att  uppchallet  blir  längre  än  vanligt,  eller  om  äkerbruket
  är  synnerligen  gifvande,  kommer  hau  kanske  att
stanna  där  heia  sin  lifstid.  Den  brukade  jorden  öfverbigcs
  af  sönerna,  och  dä  iämiljen  allt  mera  tillväxer.