NATIONALEKOXOMIKENS  BEOREIT.  H
huru  pä  samnia  gang  hennes  beliof  och  kraf  pä  lifvet
blifvit  större.  Vid  ett  närmare  betraktande  af  sá  väl
denna  utveckling  som  af  den  värksainhet,  människan
J)ä  (let  uärvarande  stadiet  utvecklar,  blifver  mau  varse
en  viss  lagbundenhet.  Det  ar  en  af  raanniskoandens
största  eröfringar  att  pä  sä  manga  omraden  liafva  upptäekt
  och  kunnat  uppvisa  vissa  allmänna  lagar,  hvilkas
ntredande  och  sammanställande  tilhöra  olika  vetenskaper.
  'De  lagar,  som  regiera  mänuiskans  ekonomiska
värksainhet,  framställas  i  nationalekonomiken.  Detta
ord  kommer  fran  det  grekiska  oixovofiixr^  =  hushallningsläi*a.

^Men  huru  är  det  väl  möjligt,  att  mau  pä  detta
omräde  skall  kunna  uppvisa  en  lagbundenhet,  dá  den
ekonomiska  värksamheten  bestár  af  en  frân  slägte  till
slägte  sammanhäugande  rad  af  mänskliga  handlingar?
Hur  kan  lagbundenhet  herrska,  om  människan  är  fri  i
sitt  handlande?  Für  hvar  och  en  svnes  det  vara  eu
själfklar  sak,  att  hau  i  det  ögonblick  hau  handlar  endast
  och  allenast  afhängcr  af  sitt  eget  godtycke.  Men
OUI  detta  vore  fallet,  hur  skulle  man  da  kunnat  upp-Visa
  nagra  lagar  ihr  de  fbrhällanden,  som  sammanhänga
jned  de  mänskliga  handlingarna?  Sä  som  ordet  handhngsfnhet
  vanligen  fattas,  utesluter  detta  lagbundenheten.
  Men  á  andm  sidan,  om  nägon  pástár,  att  människan ­
  icke  är  fri,  ropas  det  genast,  att  all  ansvarighet
faller  hört.
\  i  fa  icke  anse  människan  fri  i  den  bemärkelsen,
att  Imn  i  ett  visst  ögonblick,  vid  utforandet  af  en  viss
handling,  handlar  oberoende  af  de  omständigheter,  under ­
  hvilka  hon  lefvat  och  lefver,  oberoende  af  sin  karaktär
  och  den  utveckling,  som  denna  genom  foregäende