14

BEHOF  OCH  F()RNÖDENHKTER.
terna  fatt  en  sadan  betydelse,  att  lagarna  därför  med
rätta  inrvmmas  i  en  särskild  afdelning.
Huru  alt  det,  som  genom  Produktionen  kominer
tili  stand,  fördelas  mellan  alla  dem,  som  pá  ett  eller
annat  satt  bidragit  tili  dess  producerande,  visas  i  den
t  red  je  aidelningen.
Den  första  och  den  Qärde  afdelningen  behandln
begynnelse-  och  slutpunkten:  Produktionen  och  förbrukningen,
  en  indelning,  sä  själfklar,  att  jag  icke  anser
mig  vidare  behöfva  orda  derom.

AnDKA  KAITriÆT.
Behof  och  förnödenheter.

Da  behoiVen  utgöra  gründen  für  människaus  heia
ekonomiska  värksamhet,  skola  vi  först  vända  var  uppmärksamhet
  tili  dem.
Ordet  behof  förekommer  i  dagligt  tal  i  dubbel  bemärkelse.
  A  ena  sidan  säger  man:  inänniskan  behöfver
  eller  har  behof  af  kläder,  föda  o.  s.  v.,  och  â  den
andra:  en  person  har  behof  af  sa  och  sá  stör  mängd
kött  om  dagen  ;  med  ordet  behof  betecknas  sáledes  sa
väl  känslan  af  en  brist,  af  ett  obehag,  som  ocksá  den
myckenhet  förnödenheter,  som  átgá  för  att  afhjälpa
den  na  brist.  Vi  säga  därför  att  ordet  behof  auvändes
i  dubbel  bemärkelse:  dels  i  subjektiv  dels  i  objektiv;
behof  i  subjektiv  bemärkelse  =  en  käusla  af  brist,