16

IJEHOF  (X'H  FÖHNÖDEN  HETEli.

existen.sbehofven  blifvit  i  viss  grad  sörjdt.  Kulturbe
hofvens  tillfredsställande  är  icke  en  sa  absolut  nödvändig
  förutsättning  für  mänsklig  tillvaro,  soin  existensbehoiVens.
  Kn  person,  soin  t.  ex.  har  ett  stärkt  natiirligt
  behof  af  att  liöra  och  att  utöfva  miisik,  behöfver
icke  dö  omedelbart,  om  detta  behof  icke  tillfredsställes,
men  vi  veta,  att  ett  sadant  behof  kan  vara  sa  stärkt,
att  lifvet  förlorar  alt  värde  för  den  i  fraga  varande  individen
  därförutan.  Vi  fa  en  äunn  bättre  föreställning
om  hvad  kiiltnrbehof  är,  och  den  rol,  de  spela,  om  vi
tänka  oss,  att  en  civiliserad  människa,  soin  genom  börd
och  uppfostran  imierligt  sammanväxt  med  enropcisk
kill  tur,  blir  försatt  in  i  förhällanden,  som  äro  benne
alldeles  främmande;  om  hon  t.  ex.  nödgades  lefva  de
afrikanska  vildarnes  lif  Hon  behöfde  icke  dö,  tv  existensbehofven
  tillfredsstäldes,  men  hvarje  kiiltnrbehof
lämnades  otillfredsstäldt,  hvarigenom  ett  oerhördt  lidando
komme  pä  hennes  lott.
Kiiltiirbehofven  och  existensbehofven  äro  tillika
imierligt  sammanväfda  med  hvarandra.  Det  är  icke  nog
för  eil  civiliserad  människa,  att  hon  erhäller  den  niängd
födoämiien,  som  fysiologiskt  taget  äro  tillräckliga  för
hennes  uppehälle;  hennes  toda  mäste  tili  redas  pà  ett
visst  bestämdt  sätt  och  vara  omv(ixUin&lt;k‘.  Om  vi  betrakta
det  enklaste  bohagsting,  skola  vi  Anna,  att  det  icke  endast ­
  är  förfärdigadt  med  det  nyttiga  ändamälet  för  ögonen,
  iitan  man  har  ocksa  tagit  häiisyn  tili  det  prydliga
iitseendet.
Säsoin  det  bästa  exemplet  pä  ett  kiiltiirbehofs  iitveckling
  vill  jag  framhälla  behotvet  af  ni'ÿe  och  behag,
hvaraf  människans  skönhetssinne  skapats.  I*ä  de  allra
lägsta  stadierna  upjiträder  detta  som  människans  Inst