24

OM  .VBHKTKT  SOM  PRODUKTIONS?\^KTOR.

andliga  och  kroppsliga  kraftcr.  De  forra  utgöras  af
inänniskans  själsförmögenheter,  vilja  och  förständ;  hit
hör  alt,  hvad  vi  första  med  planläggning  och  berfikiiing;
  de  señare  krafterna  hafva  sitt  säte  i  den  inänskliga
  organisniens  muskelsystem  ;  och  det  arbete,  som
därigenom  utföres,  framträder,  liksom  alt  mekaniskt
arbete,  sasoni  ästadkommande  af  rörelse  och  motstand
mot  rörelse.  Det  förra  arbetet  utföra  vi  med  hufvndet,
det  señare  med  banden,  som  vi  bildligt  knnna  iittrycka
Haken.  Jii  mera  den  allmänna  ntvecklingen  har  skridit
framät,  af  desto  större  betydelse  har  det  andliga  arbetet
blifvit;  människan  lär  sig  alt  mera  att  i  sin  tjänst  använda
  naturkrafterna,  sa  att  de  fa  arbeta  ät  kenne  och
för  kenne,  och  hennes  arbete  inskränkes  tili  att  leda
den  ät  kenne  arbetande  natnrkraften.
Om  vi  vilja  hafva  en  öfversigt  af  alt  det  olika
slags  arbete,  som  heia  nntidens  samhälle  nedlägger  pä
frambringandet  af  de  olika  slags  förnödenheter,  som  äro
oundgängliga  för  tillfredsställandet  af  dess  behof,  knnna
vi  indela  det  pä  följande  satt:*
1)  Det  andliga  arbetet.
2)  Det  materiella  arbetet.
a)  Produktion  af  räämnen.
b)  Jkarbetning  af  dessa,  hvarigenom  de  erhälla
egenskaper,  som  göra  dem  füllt  lämpliga  att
tillfredsställa  människans  behof.
c)  Omsättningen  at  prodnkterna  (handel).
Till  den  första  klassen  räknas  alt  det  arbete,  som
ntföres  af  vetenskapsmannen,  läraren,  läkaren,  embetsmannen
  m.  fl.,  säledes  det  arbete,  som  gär  nt  pä  att
ntvidga  och  ordna  det  mänskliga  vetandet,  alt  arbete,
*  Se  Marius  G  ad:  Om  almindelig  velstands  natur  og  aarsager.