3

33

OM  AJíBETSDELNINííKN.
»agon  tid,  innan  arbeüiren  riktigt  koinmit  sig  in  i  arbetet.

2:o  inbesparas  arbetskraft  diirigenoin,  att  en  livar
lattare  far  en  svsselsättning  afpassad  efter  bans  for-»laga.
  Delta  galler  i  synnerhet  den  yttre  arbetsdelnin-Hvar
  ocli  en  sträfvar  efter  att  erhalla  ett  arbete,
n^ed  hvilket  ban  trifves.  Mycket  âterstár  att  onska
1  delta  bänseende,  ty  manga  individer  inoni  sainliallet
'alja  sysselsättningar  icke  i  enligbet  ined  deras  in-»ersta
  önskan  iitan  efter  sedvänja,  ocli  Imrigenoin  for-Spilles
  en  icke  obetydlig  del  af  sambfdlets  arbetskraft.
1  sainina  man  soin  alt  arbete  fâr  samma  anseende,  skola
twbâllandena  bäriitinnan  förbättras.  Om  vi  fasta  vâr
uppmãrksambet  vid  ntvecklingen  af  människans  själslormögenbeter
  ocb  kroppsliga  färdigheter,  skola  vi  bnna,
^tt  den  galt  i  den  riktning,  att  inänniskorna  frän  att
vara  mera  likartade  till  drifter,  känslor  ocb  iörnmgor
&gt;bivit  mera  olikartade.  Del  eger  en  växelvärkan  rum
iiiellan  arbetsdelningen,  de  olika  sysselsättningarna,  ocb
»enna  människornas  benägenbet  att  individualiseras.  Urspriingligen
  var  det  nog  de  olikartade  anlagen,  soin  for-‘iiadde
  inänniskorna  att  delà  arbetet.  Den  ene  bade  af
»aturen  mera  fallenbet  att  bereda  djiirens  skinn  tili  kläden
  andre  lyckades  battre  pä  jagten;  ocb  bärige-'^»1»
  »ppkoin  arbetsdclning;  men  just  därigenom  att
sysselsättningarna  voro  olika,  utvecklades  ännii  mer
®  olika  anlagen.  Vi  se  säbinda,  bur  arbetsdelningen
^  olika  anlagen  inlxirdes  bestämma  bvarandra,  men
sä  att  (let  for  närvarande  är  nödvändigt  ocb  godt,
»tt  arbetsdclning  existerai’,  sa  att  en  b  var  kan  fâ  ar-^&gt;eta
  efter  sin  fallenbet,  bvarigenom  ett  rikligare  résultat