38

OM  KAPITALET.

ett  kapital  af  t.  ex.  10  000  kronor.  Till  följd  däraf  att  !
man  alltid  mäter  kapitalets  storlek  i  penningar,  har  ;|
kapital  i  den  allmänna  nieningen  kommit  att  identifieras  i
därmed.  »Penningarna  fördunklat,  säger  John  htnart
Mill,  »de  ekonomiska  företeelserna.»  Men  om  kapital
  icke  är  det  samma  som  penningar,  hvad  är  det  dà?  ^
Af  hvad  som  i  det  föregäende  hlifvit  sagdt  om  nnti-  j
dens  satt  att  prodncera,  knnna  vi  möjligen  skafia  oss  |
en  riktigare  nppfattning  af  kapitalet.  A  i  erinra  oss  da,  f
att  naturen,  arbetet  och  kapitalet  pa  närvarande  utvecklingsstadiiim
  samvärka  vid  Produktionen.  Om  vi  da
nndersöka,  hur  det  tillgar  vid  anskaifande  af  nagon  förnödenhet,
  böra  vi,  genom  att  taga  reda  pâ  hvad  arbetet
och  naturen  hvar  för  sig  nträttat  darvid,  fa  reda  pa
kapitalet  ;  ty  det,  som  därvid  icke  ár  natur  och  icke
arbete,  mäste  vara  kapital.  lAt  oss  tänka  pa,  hur  |
nu  för  tiden  ett  enkelt  redskap  t.  ex.  en  knif  produ-  !
ceras.  Uäämnet  tas  nr  jordens  iure  som  järnmalm.
Genom  mänskligt  arbete  bringas  denna  i  dagen;  och
genom  en  ganska  omstandlig  behandling  erhallas  därai
jkrn  och  stak  Märvid  atgar  en  betydlig  mängd  kol,  j
som  erlmlles  antingen  genom  att  bryta  stenkol  iir  jor-  j
den  eher  ocksa  genom  att  kola  trä  i  milor.  Vid  ut-  |
dragandet  af  jiirnet  ur  malmen  anvandes  en  mycket  |
dyrbar  bygnad,  masugnen,  som  nppföres  med  stört  j
arbete,  och  hvartill  âtgâ  en  hei  mängd  byggnadsmaterialier.
  Har  man  sä  fatt  stidet,  mäste  genom  ett  ganska
inveckladt  arbete  och  medelst  dyrbara  maskiner  detta
formas  till  en  knif.  Hur  har  man  fatt  dessa  maskiner?
Genom  att  bearbeta  järn,  stäl  och  andra  materialier.  j

Kn  bygnad  fordras  ocksa,  inom  hvilken  detta  arbete
kan  försiggä,  och  tili  den  fordras  ett  ytterligt  inveck-