OM  KAPITAIÆT.

41

och  järn,  soin  användas,  kan  eudast  en  gang  brukas,
men  genom  deras  användande  aistras  nya  förnödenheter.
I^et  foder,  soin  en  landtinan  later  sina  dragare  förtära,
»r  kapital,  ty  genom  denna  ekonomiska  förnödenhets
oniintetgörande  underhallas  dessa  nyttiga  djur,  soin  nt-^öra
  ett  bestänidt  nyttigt  arbete.  Den  kostnad,  soni
oedlagts  pá  anskaifande  af  fordret,  ersättes  af  det  nyttiga
imbete,  som  djuren  nträtta.  Om  däremot  en  person  for
^itt  nöjes  skull  liäller  eu  hast,  ersättas  icke  kostna-&lt;îeriia
  für  dennes  underhall  genom  nagot  nyttigt  arbete,
«0111  han  uträttar,  hvarför  det  foder,  lian  förtiir,  hör
‘•»kiias  som  njiitningsiormogenhet.  Det  kännetecknande
^ör  kapitalet  blir  därför,  att  det  genom  användandet
orsáttes,  under  det  att  njutningsförniögenhet  omintetgöres,
  litan  att  darigenom  nya  ekonomiska  förnödenhe-^or
  komma  tili  stand.
Vi  skola  nu  se  tili,  hvaraf  ett  lands  hela  kapital-«Omina
  kan  bestá  :
Kör  det  första  hafva  vi  alla  förbättringar,  som  aro
Oedlagda  pä  ¡orden;  alla  iipplojda  âkrar,  torrlagda  vatten-«joka
  trakter,  gräfda  kanaler,  anlagda  vagar  m.  in.  Jor-^jens
  egen  alstringskraft  är  naturkraft;  därför  vore
‘  ot  en  oegentlighet  att  rakiia  den  som  kapital,  men
&lt;  0  förbättringar,  som  jorden  genom  mänskligt  arbete
oiidergatt,  och  hvarigenom  niänniskans  arbete  blir  mera
'  instgifvande,  iiro  kajiital.
^ör  det  andra:  alla  bygnader  och  redskap.  Byg-Oaderiia
  aro  af  manga  slag  och  tjiina  olika  ãndamâl.
^  et  gifvoa  eil  mängd  bygnader,  som  äro  nödvändiga
or  industriens  bcdrifvande,  sásom  fabriksbygnader,  magasiner ­
  ni.  m.,  för  jordbruket  och  boskapsskötseln,  sásom
‘‘'fliigârdar,  lador,  m.  m.  Men  boningshus,  äro  de  ocksa