OM  KAPITAIÆT.

43

arbete,  hvad  som  fortärts,  och  dâ  är  det  förtärda  kapital, ­
  eller  ocksä  ersättes  det  icke  geiiom  nya  förnödeubeter,
  och  i  det  fallet  är  hvad  som  âtgâtt  till  personens
underhall  njutningsförmögeuhet.  Säsom  jag  pä  tal  oni
arbetets  prodiiktivitet  papekat,  bora  vi  icke  fatta  begreppet
  produktiv  i  en  alt  för  trang  bemärkelse,  da  det  är
6n  stör  mängd  arbete,  som  är  oundgängligt  för  sambällets
  välfärd  och  därför  produktivt,  som  icke  réaliseras ­
  i  yttre  föremäl.  Jag  hänvisar  i  det  ta  fall  tili  det
sid.  20—30  sagda.
liäämnen,  haltiabrikat,  hjälpämnen  och  färdiga  varor
  kunua  vi  räkna  som  det  fjärde  slaget  af  ett  lauds
l^apital.  De  räämnen,  som  natureu  erbjuder  och  som
icke  varit  underkastade  nägot  slags  mänskligt  arbete,
^ro  att  räkna  som  naturens  gäfva,  icke  som  kapital,
^lahuen  t  ex.,  som  ligger  inne  i  bärget,  är  reu  naturprodukt;
  men  da  denna  yenom  mäuskliyt  arbete  brini
  dageu,  räkna  vi  den  som  kapital.  För  grufegareu
bksoiu  för  egaren  af  en  masugn  äro  uaturligen  de  uppförda
  lualmmassorna  kapital.  Den  señare  börjar  med
niahnen  som  räämne,  den  förre  erhäller  malmen  som  slutprodnkt
  af  sitt  arbete.  För  samhället  i  dess  helhet  blir
Jahnen  ett  oundgängligt  hjälpmedel  vid  Produktionen.
led  halffabrikat  första  vi  en  sâdan  vara,  hvilken  sâsom
b  ex.  järnmalm  fas  sâsom  résultat  af  eu  produktion
Sedan  användes  som  rââiune  vid  en  annan.  Ftt

jionat  exempel  hârpâ  hafva  vi  i  bomull,  som  fas  frân
lomullsplantagen;  bomulleu  är  räämne  för  bomullsspin-Oerierna,
  som  slutprodukt  fas  dar  bomullsgarn,  hvilket
ater  är  utgângspuukten  for  väfverierna.  Med  hjälpanine
  förstar  mau  sâilana  varor,  som  icke  tili  nägon
'asentligare  del  inga  i  den  färdiga  produkten,  men  som