4

OM  KAPITALET.

49
íolkningeu  frân  landsbygden,  hvars  invânare  utsögos
Y  herrar  och  därigeiiom  tvingades  att  lefva  ett
et  elandigaste  lif,  tili  städerna,  hvarest  de  leide  pä
y  adlige.  Lyxproduktionen  utarraade  landet;  genom
^  e  samliallige  inissfôrhállandena,  icke  genom  nägon
Hiissväxt,  bragtes  landet  tili  denn  a  ytterliga  grad  af
armod.  De  adliga  herrarna  framkallade  denna  lyxpro-^
  »iktion,  betalade  dess  arbetare,  men  luimtade  betalnnigen
  frân  den  lifsmedel  producerande  landtbefolk-“ingen.
  Ilärigenom  tardes  landets  miirg.  I.yxproduk-^&gt;011
  kan  därför  aldrig  försvaras  därmed,  att  den  gifver
«e  fattige  arbete,  ty  genom  den  kommer  alltid  kapital
&lt;&gt;eh  arbete  att  användas  pä  ett  för  heia  samhället  inindre
^^nktbärande  satt.
Af  det  här  ofvan  om  kapitalet  sagda  fraingär,  hvad
&gt;etydelse  det  har  för  nntidens  prodnktion:  kapitalet  är
^^tt  hjälpmedel  vid  Produktionen,  tillkommet  genom  äl-^
  arbete;  Produktionen  blir  mera  riklig  genom  att
Y*‘ete  nedlägges  pä  skapande  af  kapital  och  genom
l^essa  bägge  faktorers,  kapitalets  och  arbetets,  samvärkan,
genom  nedläggande  af  arbete  direkt  pä  de  naturliga
^afterna.  Kapitalanvändningen  mfyliggôr  tillämpandet
arketsdelningens  princip  i  mycket  högre  grad,  an  som
ar  mCyligt  därföriitan,  hvarför  kapitalets  tillvsixt  har
gatt  hand  i  hand  med  arbetsdelningens  vidsträcktare
aavändning.  I  mista  kapitel,  som  behandlar  prodnktion
stör  och  liten  skala,  blir  jag  i  tillfälle  att  belysa  be-}
  eisen  af  denna  kapitalets  och  arbetsdelningens  sam-^ärkan.
