í)M  BYTET.

57
Bytesvärde  =  det  viirde,  som  tillägges  förnödeii-»eteriia
  pa  griind  af  deras  egenskap  att  kunna  utbytas
andra  fornödenheter.
\  arde  är  saledes  ingen  egenskap,  soin  förnödenleter
  i  och  för  sig  besitta,  nagot,  som  är  en  rätt  vaniöreställning,
  i  synnerhet  dä  del  är  fraga  om  varor,
soni  hafva  högt  värde,  men  som  af  det  stora  flertalet
cke  m}  cket  brukas,  sasom  ädelstenar  och  ädla  metaller.
■"  an  är  van  att  betrakta  dessa  sásom  hafvande  ett
a  -»sohlt  värde,  att  jag  sa  niâ  säga.  Det  är  deras  höga
jytesv’ärde,  som  da  äsyftas,  och  delta  har  sin  grund  i
j*eras  användning,  människans  begär  etter  prydnader,
»ennes  skönlietssinne,  och  sväriglieten  att  anskaña  dem.
Alt  värde  beror  ytterst  pä  människans  sätt  att  uppatta
  den  ifrägavarande  värderika  förnödenhetens  be-Jydelse
  for  bennes  behofs  tillfredsstiillande,  hvarför  intet
oremal  i  och  för  sig,  oberoende  af  människans  behof,
^an  vara  värdefiillt.
Da  vi  här  undersöka  lagarna  tör  omsättningen
.  cirkulationen,  hvarmed  vi  da  förstä  sammanfatt*
'^•igen  af  alla  de  by  ten,  som  de  f  ardiga  förnodenheterna
geiiomgätt,  innan  de  komma  konsumenteu  tillhanda,  tillika
deras  transporterande,  är  det  tydligt,  att  det  är
^»ytesvärdet,  som  vi  hufvudsakligen  skola  fasta  oss  vid;
följande  förstä  vi  därför  med  ordet  värde  bytes-^ïnle,
  sä  vida  icke  motsatsen  särskildt  angifv'es.
\  i  skilja  mellan  värde  och  pris.  Priset  betecknar
*^dast  en  törnödenhets  värde  i  förhallande  tili  bytes-•‘edlet,
  d.  v.  s.,  under  närvarande  förhallanden,  ädla
*‘|(italler;  det  är  saledes  samma  skilnad  mellan  en  för-^^(^denhets
  värde  och  pris,  som  mellan  en  längd  och
‘“Httet  pa  längden,  angifvet  i  vissa  längdenheter;  ty