G2

o:m  bytet.

att  ininskas,  tills  priset  aterväiuler  tili  (len  punkt,  dar
kapitalisten  och  arbetaren  erhalla  vanlig  betalning.
Detta  marknadsprisets  bestiindiga  svänguingar  pfi
bada  sidor  oni  ,ionual\n'het  eller  det  pris,  som  bestämmes
  af  produktionskostnaderna,  har  af  John  Stuart
Mill  jämiorts  med  vagornas  rörelse  i  hafvet.  »Allestädes
  sträfvar  hafvet  att  intaga  jämnvigtsläget;  dess
yta  är  alltid  krusad  af  vagor  och  ofta  upprörd  af  storm.
Ingen  punkt  átminstone  utc  i  öppna  sjön  är  bcständigt
högre  än  den  andra.  Hvarje  del  af  ytan  är  i  ena  ögonblicket
  upplyftad,  i  det  andra  nedsänkt;  men  oceanen
bibehäller  sin  inedelnivä.»
Vi  skola  nil  se  till,  hur  det  ofvan  sagda  kan  tilllämpas
  pä  det  första  slagets  förnödenheter.  Dessa  aro
af  den  art,  att  deras  antal  icke  kan  okas,  hur  hogt
priset  pä  dem  än  mä  uppdrifvas.  De  pris,  som  sadana
artiklar  som  gamla  mästares  tailor,  ganda  skulpturyark,
vin  af  en  viss  skörd,  sällsynta  böcker  m.  m.  betinga,
stä  icke  i  minsta  ¡iroportion  tili  den  nrsprungliga  produktionskostnaden.
  Hvad  är  &lt;let,  som  i  detta  fall  bestämmer
  prisetV  Säsom  förut  är  visadt,  mäste  priset
pä  dessa  maker  blifva  sä  bögt,  att  tillgäug  och  eftcrfrägan
  äro  lika  stora.  Jag  päpckade  nyss,  att  vi  icke
skola  fatta  efterfrägan  som  varande  den  lust  eller  blotta
önskan,  som  nägon  kan  hafva  att  ega  det  i  fraga  yarancie
  föremälet;  cifterfrägan  skulle  dä  vara  oandhgt
stör,  ty  nästan  en  och  hvar  skulle  ju  önska  att  ega
t.  ex.  en  tafia  af  Raphaël.  Begär  efter  en  förnhdenhet
utgör  icke  efterfrägan,  om  därmed  icke  förenas  förmäga
att  köpa.  Det  är  endast  denna  värkliga  efterfrägan,
som  har  inflytande  pä  prison.  Här  se  vi  saledes  tva
saker,  efterfrägan  och  priset,  hvilka  haf\a  Infi)  tande