64

OM  IJYTCT.

icke  en  samt  var  bestämmaiicle  für  bvtesvärdet;  ty  i  sa
fall  skulle  de  fría  förnodenlieterna  hafva  högsta  värdet.  ^
Svarif/hcieu  att  erhdila  en  sak  är  liärvidlag  füllt  lika
mvcket  afgörande.  i  L
JViset  pa  ülika  fornödenlieter  influeras  i  olika  grad  4
af  dessa  tvenue  faktorer.  Svarigheten  vid  anskattandet  i
utüfcar  i  allmänhet  mera  inflytande  vid  bestämmandet  ^
af  priset  än  brukbarhetsvärdet.  Ett  par  skor  t.  ex.
hafva  sä  stört  brukbarhetsvärde,  att  säkerligen  de  allra
flesta  icke  skulle  vilja  afsta  fran  begagnandet  af  sä-  |
dana,  äfven  om  de  betingade  ett  pris  af  100  kronor  ||
paret.  IVIen  ])ä  skodons  })ris  har  brukbarhetsvärdet  j
füga  invärkan;  priset  bestämmes  nästan  uteslutande  ai  ¿
svärigheten  att  erhälla  dem.  ]
Da  det  eudast  gifves  en  bestämd  mängd  förnöden-  j
heter  af  ett  visst  slag,  är  brukbarhetsvärdet  gränsen
für  bytesvärdet.  Priset  pä  varan  kommer  att  upp-  j
drifvas  mycket  högt,  ty  tillgängeu  är  absolut,  dock  är
denna  stegring  i  pris  icke  obegränsad.  (iränsen  ut-  \\
göres  af  brukbarhetsvärdet.  Sä  högt  pris  kommer  att  i  ■
betalas  für  taflan  i  nyss  anförda  exempel,  som  tillireds-  4
ställandet  af  behofvet  att  ega  den  anses  vara  värdt  iöi  |
köparen.  Yi  möta  säledes  här  ytterst  köparens  godtycke,
  haus  smak,  hvilken  det  är  omöjligt  att  analysera.  ,
Hvarför  A  anser  det  vara  värdt  15,000  kronor  att  ega  |
taflan,  da  B  därför  endast  vill  betala  14,000,  kunna  vi  |
icke  afgöra.
Yi  skola  nu  se  tili,  hvilka  de  omständigheter  äro,  :
som  bestämma  priset  pä  sädana  förnüdenheter,  hvilka  '  j
kunna  anskaftäs  i  en  mot  efterfrägan  svarande  mängd,  ,
men  endast  genom  en  tillökning  i  det  kapital  och  ai*',  ;
bete,  som  nedlägges  pä  deras  anskaflände,  och  hvilka  i