68

OM  BYTET.

bearbetande  af  det  liu,  som  växer  pä  akern.  Man  skulle
därför  möjligen  tänka,  att  da  en  större  mängd  linnevaror
  produceras,  produktionskostnaden  nödväudigtvis
maste  okas,  dâ  det  râmaterial,  hvaraf  det  tillvärkas,  sä
smaningom  blir  dyrare.  Priset  pa  ramaterialet  utgör
otvifvelaktigt  en  del  af  priset  pa  maniifakturvaror;  men
i  de  allra  fiesta  fall  utgör  det  icke  den  betydligaste.
Tag  t.  ex.  ett  stycke  bomullstyg!  Det  antal  olika  processor, ­
  som  det  genomgär,  innan  det  blir  fardigt,  ar  sa
stört,  att  priset  pa  ramaterialet  spelar  en  mycket  underordnad
  rol  i  den  totala  j^roduktionskostnaden.  Sjalfva
bompllen  erliälles  fran  Amerika,  bvarifrän  den  transporteras ­
  till  England;  efter  dess  ankomst  dit  bearbetas
den  pa  mangfaldigt  olika  satt  af  olika  arbetare,  hvilka
alla  skola  hafva  sina  arbetslöner;  det  kapital,  som  användes
  i  form  af  maskiner  m.  m.,  och  som  däraf  sä
smaningom  förstores,  mäste  af  det  vunna  resultatet  ersättas
  och  dessutora  erliälla  sin  vanliga  vinst.  Für
sädana  varor,  hvilka  kunna  prodiiceras  i  en  mot  efterfrägan
  svarande  mängd,  utan  att  kostnaden  ökas  —
ja,  deuna  kan  stundom,  säsom  i  det  töregaende  visats,
minskas,  da  produktionsmüngdeu  ökas,  därigenom  att
Produktionen  bedrifves  i  stör  skala  —  blir  produktionskostnaden ­
  den  reglerande  faktoren  för  priset.  I  produktionskostnaden ­
  skola  vi  dock  iuberäkna,  utom  nedlagdt
  arbete  och  kapital,  äfven  köpmauneus  ersättning.
Priset  bestämmes  icke  häller  af  hvad  varan  i  värkligheten
  har  kostat  att  producera,  utan  af  hvad  den  nv
skulle  kosta.  Om  en  person  genom  förbättrade  arbetsmetoder
  i  väsentlig  grad  lyckas  sänka  priset  pä  manufakturvaror
  ai  ett  visst  slag,  sä  kommer  detta  att  haf\  &amp;
infiytande  äfven  pä  andra  producenters  vara  af  samiua