OM  PENMXGAK  OCH  MYXT.

71

gar.  Da  under  närvaraude  förhällaiiden  olika  värdeu
kunna  bytas  mot  hvaraiidra,  ligger  det  närmast  tili  band«,
att  hvar  och  en  skall  söka  skaffa  sig  det  öfverskott  af
Produktion,  soin  han  erháller  utöfver  det,  som  bans
Wiofs  tillfredsställande  kräfver,  under  en  form,  som  är
lätt  utbytlig  mot  alla  andra  värden.  Genom  hvar  och
arbete  aistras  viirden,  och  det  värdeöfverskott,  som
aian  icke  för  tillfället  behöfver,  utbytes  mot  bytesmed-^(^t,
  penn  Ingen,  som  i  sig  koncentreradt  innehaller  ens
^amlade  formögenliet.  Detta  är  saledes  en  ytterligare
^jänst,  som  bytesmedlet  gör.
Olika  varor  hafva  vid  olika  tillfallen  tjänstgjort
*oin  bytesmedel  och  värdemätare.  Kokosnötter,  ett  slags
snäckor,  nämda  kauris,  kakaobönor,  djurskinn,  boskap,
^äd,  ädla  metaller  hafva  därtill  användts.  Boskap  har
kunske  näst  ädla  metaller  haft  den  vidaste  anvündningen.
  Vi  veta  af  gamla  testamentet,  att  en  persons  rikeda
  bestämdes  af  den  mängd  fär,  kameler  och  nötkreatur,
  hvaraf  hau  var  egare;  det  latinska  ordet  pecuniæ
(=  penningar)  härledes  af  ordet  pecus  (=  boskap).  Skä-^‘gen
  obekväma  mäste  dock  sädana  slags  jienningar  vaty
  dels  mäste  boskapen  underhällas,  dels  var  dess
'ärde  underkastadt  inänga  förändringar.  Ädla  metaller,
gidd  och  silfver,  kommo  mycket  tidigt  att  undantränga
annat  bytesmedel.  Smycken  och  husgerädssaker,  för-^ärdigadc
  af  dessa  metaller,  äfven  som  klumpar  och
f^tangei-j  började  användas  härtill.  Vid  hvarje  byte  un-^Grsbktes
  da  guldet  eller  silfret  tili  vigt  och  halt,  hvarhandel
  äfven  dä  blef  en  i  värt  tycke  ytterst  läng-'^uin
  procedur.  Det  latinska  ordet  pendere,  som  sederkom
  att  betyda  betala,  bade  Ursprungligen  bety-^^elsen
  hänga,  väga  upp,  hvilket  utgör  ett  ganska  tyd-