73

OM  PENXrXGAR  OC  H  MA'NT.

4:0.  Den  hör  vara  delbar  i  det  ofmdliga  utan  att
darigenom  dess  vürde  forminskas,  tili  följd  livanif  sumaf
  alla  delarnes  varde  är  lika  ined  det  värde,  sora
det  heia  eger.
5:o.  Den  Wr  haiVa  sä  oföränderligt  värde  som
möjligt.

6:0.  Den  hör  lütt  kunna  förses  med  en  nrägel
eller  stäinpel.
&lt;:o.  Den  hör  lätt  kunna  skiljas  frän  alla  andra.
Mer  än  andra  äinnen  uppfylla  guld  och  silfver  dessa
.  ^^^ogar;  de  hafva  stör  användharhet  och  innesluta
|«oni  en  liten  voliim  ett  hogt  bytesvärde;  afluft,  vatten
syror  röna  de  ingen  invärkan;  fá  ämnen
‘‘J’o  1  samma  grad  delbara,  sinidbara,  och  därför  lätta
^  t  gifva  en  prägel.  Det  gifves  ingen  vara,  hvars  by-«svärde
  icke  i  nägon  grad  förändras,  och  silfrets  och
kj'ddets  värden  äro  som  alla  andra  varor  därutinnan
dderkastade  forändringar,  men  i  betydligt  lägre  grad
j'd  andra.  Guld  och  silfver  böra  däri’ör  vara  de  lämp-'^ste
  af  alla  varor  att  tjänstgöni  som  bytesförmedlare
&gt;ch  värdemätare.

niy»tet  säledes  är  ett  stycke  guld  eller  silfver,
^^r«edt  med  en  prägel,  som  angifver  den  mängd  ädel
eh  •  innehäller,  och  da  det  säledes  är  guld-Hk
  ^  crmängden,  som  förlänar  det  egenskapen  värde-^€ck
  oriktigheten  af  att  anse  myntet  som  ett
I)  Denna  villfarelse  har  medfört  stora  olyckor.
har  gifvits  tider,  dä  man  trodde,  att  prägein,  konunbild,
  var  tillräcklig  für  att  myntet  skulle  tjänstvid
  bytena,  hvarfor,  dä  brist  uppstod  i  statskassan,
tei^  företog  sig  att  försämra  myntet,  sä  att  myn-«ommo
  att  innehälla  mindre  ädel  metall,  än  prä-