74

OM  PENNIXÍíAH  OCII  MYNT.

irolii  anltilf.  Nästan  alla  Euroiias  regerliiKar  liafva  gioi  t
sig  skvldiga  tili  delta  missbruk.  Till  foljd  häran.ppstod
„lisstro  tili  rikets  mynt  ocli  üsäkerhet  mon.  affi'tsvorksa.nl,eten.
  Ktt  sänire  mynt  nttränger  allt.d  det  batt.e
„r  rörclsen,  ty  d&amp;  „tan  e.iligt  lagen  kan  aflwrda  s.g  c.i
skuld  pa  t.  ex.  lüüO  kronor  med  kronans  mynt  enhf?t
oräKelvärdct,  betalar  man  natnrligen  med  det  mynt,  som
har  mindre  värde.  Det  goda,  fullvigtiga  myntet  he-I,aller
  ...an,  ont  .nan  vet,  att  det  1  värkl.gl.oten  bar
högrc  värde  än  det  säntre,  fast  badas  prägelvarde  aro
de  saniina.  Delta  battre  n.ynt  komnicr  att  nedsnialtas
ocb  användas  tili  enskildt  brnk.  Myntet  förs,n,.ras
emellertid  äfvcn  pä  annat  sätt.  Under  medelt.dcn  var
klippning  och  tilning  af  mynt  en  ytterst  vanbg  ...dnst.-.,
bvilket  förfarandc  tillika  med  rcgenngarnas  nyss  berörda
  ...issbrnk  framkallade  ..lisstro  tili  myntet,  ocb
fi-.ranledde  försigtige  atfärsmän  att  icke  mottaga  n.ynt
lorr  än  efter  företagen  nndcrsökning.
Uen  mynten  lorlora  i  vigt  ocksa  genom  sjaliva
användningen.  De  «litas  sä  smäningom.  Om  det  icke
na  nägot  sätt  sörjts  for  att  utslitna  mynt  indragas,  nppstar
  äfven  härigenom  osäkerhet  inom  athirsrorelsen.
den  vigtiorlust,  hvilken  mynten  äro  nnderkastade,  upp-Stär
  genom  det  allmänna  begagnandet,  vore  det  icke  &gt;
enlighet  med  rättvisans  fordringar,  att  när  ett  mynt
blifvit  slitet  tili  eil  viss  grad,  det  ntan  vidare  forklarades
  för  ogiltigt,  ty  därigenom  drabbades  den  siste

ogaren  af  e„  förlnst,  som  bort  lika  fördelas  mellan  alb.
dem,  som  användt  myntet,  Staten  bar  därför  tagit  den
förlnst,  som  nppstär  genom  slitning,  ,,ä  s.g.  1  Sverigc
äro,  som  strax  skall  visas,  besbimmelserna  sadana,  att
man  bar  rätt  att  inbetnla  till  statskassan  mynt,  son&gt;