OM  PEXXINGAB  OCH  MYNT.

75

‘‘i’o  alt  für  sHtna  für  att  ga  ute  i  den  allmänna  rorelsen.

I  de  fiesta  lander  är  det  endast  en  af  de  ädla  metallerna,
  soni  är  den  egentliga  värdemätaren  och  det
%entliga  bytesmedlet.  Nu  mera  användas  guld  uästan
^teslutande.  Silfver  och  bronsmynt  användes  som  skilje-*'^}nt
  och  hafva  endast  en  mera  inskränkt  betalnings-^rmäga.
  Lngland,  I^ortugal,  Brasilien,  Nederländerna,
}8kland,  Sverige,  Norge  och  Danmark  hafva  guld  som
värdemätare;  i  Tyskland  har  deuna  grundsats
^ock  ännu  icke  kunnat  fullständigt  genomföras.
*  *
*

Enligt  1873  ärs  myntlag  är  i  Sverige  guld  ensam
^^rdemätarc.  Iläkneenhet  är  1  krona  delad  i  100  öre,
^•gtsenheten  det  franska  grammet.  Af  guld  jmlglas  3
^'’fvudinynt,  ett  â  5,  ett  ä  10  och  ett  â  20  kronor.  Af
kilogram  rent  guld  utmyntas  490  femkronstycken,
^  tiokronstycken  eher  124  tjugukronstycken.  Mynt-^uldet
  utgör  en  legering  af  900  vigtdelar  lint  guld  och
delar  ko])par,  hvadan  t.  ex.  ett  femkronstycke  skall
2,24015  gr.  och  hälla  2,016120  gr.  lint  guld.  Till
jjeniynt  användes  dels  silfver,  legeradt  med  koppar,
^  ^  brons.  Silfvermynten  äro  tvakronstycken,  som
^&amp;a  15  gr.  och  hälla  12  gr.  rent  silfver,  enkronstyesom
  väga  7,5  gr.  och  hälla  0  gr.  silfver,  femtio-^^^^^^‘^‘ken,
  som  väga  5  gr.  och  hälla  3  gr.  silfver,  tjugo-Jinörestycken,
  som  väga  2,42  gr.  och  hälla  1,452  gr.  silfsamt
  tioörestycken,  som  väga  1,45  gr.  och  hälla  0,5s
*'•  silfver.  Af  1  kilogram  brons,  bestäende  af  95  proc.