78

OM  KREDITEN.

igen  clenis  värde.  Handlanden  förlitar  sig  därvid
pa  köparens  vilja  och  förmaga  att  i  fraintiden  bctala,
eller  om  icke  pä  honom,  sä  pa  en  annan  person,  som
gâtt  i  borgen,  d.  v.  s.  âtagit  sig  att,  i  liandelse  kôparen
icke  fnllgor  sin  förbindelse,  nr  egen  hors  betala  beloppet.
  Vi  saga  ocksâ:  den  och  den  personen  har  god
Prédit.  Harmed  mena  vi,  att  han  atnjuter  stort  förfroemle
  inom  aífarsverlden,  att  hans  betalningsformaga
anses  stor,  sá  att  han  liar  liitt  att  fa  iipplana  medel.
]  bada  dessa  fall  se  vi  sáledes,  att  förtroende  spelar
Imfvndrolen.  Detta  ord,  kredit,  kommer  af  det  latinska
ordet  credere,  som  betyder  tro,  och  i  öfverHyttad  beniärkelse
  hafva  förtroende  till.
Kredit,  silga  vi  därfor,  är  det  förtroende,  en  person ­
  ätnjuter,  sont  suiter  honom  i  stãnd  att  et  hulla  till
hegagnande  unnans  förmögenhet  mot  förpligtclse,  ntt
den  i  framtiden  utergühla;  och  uftal,  som  üro  grnndude
  pu  hrediten,  kalia  vi  hredituftnl  eller  krediluffürer.
Krediten  inedför,  om  den  rätt  anvilndes,  fördelar
für  Sil  väl  kreditgifvaren  som  kredittagaren.  Genom
kreditaftalet  afhänder  sig  kreditgifvaren  icke  eganderätten
  tili  den  värdemängd,  som  representeras  af  den
ntlanade  förmögenheten  ;  han  endast  atstar  fran  brii'
kanderätten,  hvilken  kredittagaren  öfvertager,  och  hvarfür
  han  i  de  tiesta  fall  godtgör  egaren  med  en  viss  andel ­
  af  det  lanfangna  värdet  (ränta).  Kredittagarens  vinst
blir  att  knnna  ta  begagna  förmögenheten,  hvarigenoni
hans  arbote  blir  mera  gifvande;  kreditgifvaren«  vinst
blir  den  godtgörelse,  ränta,  som  läntagarcn  betalar,  och
hvarigenoni  han  sâledes  erhâller  en  arhetsfri  inkomst-