OM  KIÎEDITKN,

79

^  Kredltaftul  iiiiieiatta  icke  allenast  utlänaiulet  af
^adaii  förmögonhet,  hvilken  sasom  peiiningar,  spannmal
ai.  m.  endast  behöfver  aterbetalas  tili  sanima  värde,
janingodt  och  tili  fullo,  ntan  tili  sadana  añal  mäste  vi
•^cksa  räkna  arrende-  och  hyresaftal,  hvilka  alägga  lan-^garen
  att  âterstãlla  icke  allenast  föriuögenhet  af  samma
^lag  »jämngüdt  och  tili  fullo»,  ntan  precis  de  förnödenhe-^^1*,
  som  blifvit  lanade.  Om  nägon  hyr  mobler  t.  ex.,  ingar ­
  i  kontraktet,  att  de  lanade  möblerna  skola  aterstallas,
^ch  endast  i  särskilda  fall,  t.  ex.  om  det  lanade  blifvit
i^iirstürdt,  kan  det  komma  i  fraga  att  ersätta  dem  ge-‘^oin
  andra  af  samma  slag.  I  dagligt  tal  räkna  vi  icke
‘^dana  hyres-  och  arrendeaftal  tili  kreditaftal,  men  i
H  ^“nlighet  med  den  definition,  som  afgafs  pä  krcdit  och
^i’editaftid,  mäste  vi  räkna  dem  hit.  Da  nägon  utarren-^lerar
  en  gärd,  är  därför  eii  förutsättning,  att  den,  som
'harrenderar,  har  förtroende  tili  arrendatorns  förmäga
‘‘ñ  hetala  arrendet  och  att  äterställa  egendomen  i  fnllgodt
  skick.  Arrendcgifvaren  afhänder  sig  icke  egande-•'idten
  tili  garden,  ntan  endast  hrukanderätten,  som  ar-^^ndatorn
  öfvertager;  arrendegifvaren  kan  fortfarande
‘^fyttra  egendomen  och  säledes  tillgodogöra  sig  dess  byfesvärde,
  fast  brnkbarhctsvärdet  for  tillfället  tillhör  arl^^ndatorn.
  Alt  som  är  kännetecknande  für  krediten,
^fcrfinna  vi  säledes  här.
Med  afsecnde  pä  den  säkerhet,  som  lämnas,  indekrediten
  i  personal-  och  realkredit.  I  förra  fallet
'ñgür  gründen  tili  krediten  (d.  v.  s.  det  förtroende,  som
••‘öjliggör  länet)  läntagarens  eher  borgesinännens  persolängifvaren
  har  förtroende  tili  deras  fysiska  och
'‘^oraliska  egenskaper  och  deras  ekonomiska  ställning.
realkredit  lämnar  läntagaren  ät  längifvaren  säkcr-