star  lägre  i  moral  än  öfriga  samhällsklasser.  Pon  üär-|
lighet,  som  filmes,  och  ännn  mer  fruktan  for  oärlighet|
medföra  lietydlig  omkostnacl,  utgift  af  kapital  och  ar-|
bete  für  hvarje  samhälle.  Myoket  arbete,  som  skulle|
kunnat  anväiuias  direkt  pa  skapaiulet  af  förnödenheter,#
maste  nu  nedläggas  pa  kontroll,  pa  det  att  icke  men'|
niskors  oredlighet  ma  astadkomma  forluster.  Pa  sädant|
arbete  är  nödvändigt  under  närvarande  íbrhâllanden,|
mäste  vi  räkna  det  som  produktivt,  fast  det  icke  är  säf
prodnktivt,  som  det  under  andra  lorhällanden  skulle
kunna  vara.
Af  stör  vigt  för  kreditens  utveckling  är  ock,  att
det  finnes  goda  kreditlagar  i  landet;  det  är  harvid
mycket  svärt  att  gä  en  lärnjilig  medelväg  mellan  für
stränga  och  för  milda.  För  slappa  lagar,  som  göra  det
möjligt  för  en  försnmlig  gäldenär  att  undandraga  sig
att  fullgöra  sina  skyldigheter,  äro  mycket  skadliga  foi*
krediten  i  allmänhet;  förlust  drabbar  därvid  icke  allenast
kreditgifvaren  utan  ocksä  kredittagaren,  ty  tili  följd  m
den  osäkerhet,  som  herskar,  är  icke  kapitahsten  vilh^
att  utläna  ]&gt;ä  annat  än  för  kredittagaren  ol’örmänlig»
vilkor.  du  större  risk  kreditgifvaren  löper,  desto  större
ränta  betingar  han  sig.  Riktiga  procentare,  som  huui
nt  penningar  ät  t.  ex.  nnga  viveurer,  som  ingentmg
ega  utom  ctt  vackert  uanm  och  rika  slägtingar,  betin^
sig  icke  allenast  hög  ränta,  utau  läutagarcu  far  oñ»
dessntom  skrifva  revers  pä  ett  högre  belopp,  än  hau  j
värkligheten  mottager.  Penna  höga  ränta  betingas  ti
en  del  af  osäkerhetcn,  men  ocksä  af  den  svärighct,  son»
personer  af  nyss  nämda  slag  hafva  att  erhälla  län.