83

OM  KREDrrEX.
Jag  vill  1111  reilogöra  für  kreditens  betyjelse  tör
I'•odnktioiieii  ocli  oinsättiiingeii.  Jag  vämlcr  mig  ,IÄ
wst  mot  ett  ganinialt  slagord,  som  ofia  använiles,  mon
j?"  /"IlatJnJigt  oriktigt.  Kmiiteii  har  en  stör,  men
^ke  nagon  öfveriiaturlig  niakt;  den  kan  icke  af  intet
ajia  iiägot.  Man  hör  ofta  den  sataeii  framställas,  att
■■«dit  ãr  del  »amina  som  kapital,  oller  som  dot  vanli-«n
  hcter:  krodit  skapar  kapital.  Att  delta  icke  kan
sant,  framgSr  rcilan  af  den  definition  pâ  kapital,
&lt;l«*_&lt;öregäende  framstälts;  da  kredit  entlast  iimear
  ofverlätandet  af  hrnkanderätten  af  kapital  frän  den
e  till  den  andre,  knniia  icke  härigenom  protlnktions
  lijaljimtalcl  skapas.  Om  den  enes  prodnktions-P
  (kopital)  äro  genom  kredit  förökade,  äro  ntläna-«J's
  hka  mycket  förminskade.  Samnia  summa  kan  icke
"kas  som  kapital  bade  af  den,  som  länat  nt  den,  tmli
l;  ]'«t  är  vis.serllge,i  »ant.  att  oin
lanat  A  en  summa,  kan  den  förrc  »idja  sin  furdran
^  cn  Ireiljc,  hvilken  i  »in  Inr  bl  Ir  forilringsegaro
■■'  setlan  använda  de  model,  som  ban  erböll  aff,  som’
•■inlal,  nien  i  detta  fiill  blir  det  (.',  som  fätt  sitt  ka-V
  al  niinskadt.  Hans  kajiital,  som  förnt  knniiat  andas ­
  at  honoin  sjiilf,  användes  nn  af  Ji,  lks  af  A,
Hat"  kapital  bar  genom  krediten  icke  ska-«•
  Frän  privatekonomisk  synpnnkt  kan  man  säga,
*"■■■  ■*  skajiar  kapital,  ty  tien,  stau  icke  »¡iilf  eger
ttaki"'’  '‘’■“''‘i  Cd  läna,  men  vi  bel'ii
  t  företeelscr  icke  frän  privatekonomisk  synutan
  fmn  iiatioiiulekononiisk.
Men  ehurii  nii  niedelst  krediten  kapital  endast
Iran  den  ene  till  den  andre,  nr  hand  i  hand,
dock  i  alhnänhet  ett  öfverförande  tili  händer^