OM  KREDITEN.

87

J{  äro  tvenne  kopniän,  som  sta  i  attarsförbindelse
tili  hvarandra;  A  tager  varor  af  B  pa  kredit,  B  gör  det
•‘^ainma  ined  häiisyn  tili  A.  Bada  bokföra  sina  skulder
^^‘li  fbrdringar  och  vid  ârets  slut  kvittas  skulder  mot
Ibrdriugar,  sa  att  endast  ett  mindre  belojip  kvarstár  pa
^aa  si  dan,  hvilket  da  antingeii  be  talas  med  kontanter
^Her  öfveriöres  pa  nästa  ârs  räkning.  Sâdan  oppen
kredit  är  ganska  vanlig,  och  for  att  gora  det  luöjligt
för  en  fordringsegare  att  erhâlla  sin  rätt,  utau  att  hau
kiir  annan  skriftlig  förbindelse  an  handelsboken,  halva
Hesta  hinders  lagstiftning  tillerkänt  laglig  rätt  at
kaudelsbok,  som  fores  efter  vissa  i  lag  bestämda  regier,
^^ook  har,  ätminstone  i  Sverige,  handelsbok  laglig  rätt
^•ulast  emellau  köpmän.  Mellan  köjunan  och  förbrukure
  gäller  den  icke.
Följande  exempel,  som  är  hämtadt  Iran  John  Stuart
l^Iills  arbete,  Princijiles  of  Political  Kconomy,  adaga-*!‘gger,
  huru  i  ett  mera  inveckladt  fall  skuld  kan  kvitmot
  fordran.  Om  A  i  en  stad  har  en  fordran
1*«  eu  person  B  i  en  annan,  kau  denna  transaktion  för-*‘‘t;&lt;llas
  litan  penningars  mellankomst,  äfven  om  B  icke
k^r  en  motsvarande  fordran  pä  A,  ty  om  B  har  en
k»rdrau  pä  eu  tredje  jierson  C’,  som  bor  i  samma  stad
A,  och  A  har  skuld  tili  samma  person,  kan  A  be-^^lii
  sin  skuld  tili  C  geuom  att  öfverflytta  sin  fordran
B  tili  C,  hvilken  salunda  kommer  att  bade  hafva  en
Ikidran  pä  och  en  skuld  tili  B.  Hos  demie  tredje  per-V
  motas  nu  skulderna  och  fordringarna  och  kvittas
Pii  sä  sätt.
Xaturligeii  äro  de  fall,  som  möta  oss  ute  i  det  prak-^‘«ka
  lifvet,  sällau  sá  enkla,  som  vi  här  autagit,  men  vi
1  alla  fall,  hur  det  är  möjligt,  att  skuld  kvittas  mot