88

OM  KREDITEN.

forclran.  Kreditpapperna  spela  här  den  främsta  rolen,
och  jag  shall  nu  redogora  for  olika  slag  däraf.
Vi  liafva  tvenne  olika  grupper  af  kreditpapper,
som  skilja  sig  Iran  livarandra  med  alseende  pfi  det  satt,  '
hvarpä  de  äro  formulerade.  Den  första  gruppen  innehaller
  en  förbindelse,  ett  lüfte  fran  lantagarens  sida,  att  -
tili  langifvaren  pa  en  viss,  uppgifven  tid  eller  vid  an-  ■
lordran  betala  en  viss  summa;  stundom  medfoljer  ett
erkännande,  att  kredittagaren  af  kreditgifvaren  mottagit
ett  motsvarande  värde.  Till  denna  grupp  hora  skuldehref,
  ohliyationer  och  hankscdl/ir.
Ett  skuldebref  ly  der:
Till  hcrr  V.  N.  eUer  ordres  betalar  nudertecknod
CH  lùnfànyen  sumnia  stör  —  kronor  —  örc  med  ddra
löpande  —  X  ^'dnta  fran  —  —  bcräknad.  T  alntn  ;
bekommen,  som  försäkras.
Namn.
Sigill.
Forra  delen  af  en  sadan  förbindelse  innehaller  jn
den  ofvannämda  skriftliga  förbindelsen.  »Valuta  bekommen» ­
  utgör  ett  erkännande,  att  kredittagaren  har  ,
mottagit  ett  motsvarande  värdebelojip  af  kreditgiivaren.
Obligationer  äro  skuldeförbindelser  utgifna  af  sta-  '
ter,  kommuner  eller  stundom  stürre  korporationer.  Dessa  ;
obligationer  äro  icke  annat  än  skuldebref,  som  löpa  med  ■
ränta.  Den  stat  eller  kommun,  som  vill  upptaga  ett  ;
obligationslan,  försäljer  genom  nägon  mellanhand  obli-  ,
gationer.  Da  dessa  skuldebref  äro  räntebärande,  och
säkerheten  är  god,  köpas  de  af  allmänheten,  hvilken  dän
finner  ett  säkert  och  förmänligt  sätt  att  placera  sina  besparingar.
  Efter  en  viss  tid,  da  det  kapital,  som  blifvit