i

98

OM  BANKERNA.

kommit  tili  sin  fulla  rätt.  Utoinlands  spelar  den  niangenstädes
  en  rol,  hvarom  vi  knappt  kunna  göra  oss  en
föreställning.  I  England  t.  ex.  har  hvarje  affiirsman
eher  mera  bemedlad  person  sin  bankräkning,  och  vid  -
hvarje  större  utbetalning  användas  icke  banksedlar  eller
klingande  mynt  utan  anvisningar.  Emelian  olika  banker
i  samma  stad  äro  sadana  ofverenskommelser  träffade,  :
att  de  inlösa  hvarandras  förbindelser;  tili  foljd  häraf  -
komma  t.  ex.  de  I.ondonska  bankerna  dagligen  i  ytterst
invecklade  afiarsforbindelser  tili  hvarandra.  Hvarje  bank
har  fordringar  pa  flere  banker  pâ  grnnd  af  anvisningar,
inlösta  för  deras  räkning,  men  â  andra  sidan  hafva  dessa
fordringar  pâ  samma  grnnd.  Alla  dessa  ytterst  invecklade ­
  affîirer  nppgöras  hvarje  dag  pâ  en  viss  bestâmd
timme  i  ett  s.  k.  clearinghouse,  ett  afräkningshiis,  hvar-  -
est  fulhnäktige  frän  alla  bankerna  infinna  sig  medhaivande
  de  af  deras  banker  inlösta  anvisningarna.  Eä
ytterst  kort  tid  kvittas  bankernas  inlxirdes  skulder  och
fordringar,  och  balanser  betalas  modelst  anvisningar  pâ  ,
den  stora  engelska  nationalbanken.
]»ä  ännu  ett  satt  utöfva  bankerna  inläningsrörelse,
och  det  är  genom  utgifvande  af  banksedlar,  för  hvilkas
  karaktär  i  det  föregäende  blifvit  redogjordt.  Da  de
ntgöra  skuldförbindelser,  är  det  tydligt,  att  bankerna  -
stä  i  lika  stör  sknld  tili  allmänheten,  som  beloppet  af
utelöpande  sedlar.  Danksedeln  innehäller  en  förpligtelse  .
fran  bankens  sida  att  vid  anfordran  ntbetala  för  dein  ’
deras  namnvärde  i  gnld.  Dock  presenteras  sallan  banksedlar
  till  inlösen  i  gnld,  ty  sä  länge  bankens  kredit
är  ornbbad,  fullgör  banksedeln  guldets  funktion  soin  ;
bytesförmedlare,  dä  den  stora  allmänheten  mottager  bank-  :
sedlarna  lika  gärna  som  giddet.  Endast  vid  betalnin  ;