108

OM  DEN  FRIA  KONKURRKNSEN.

behof  pa  det  für  hvar  och  en  tillj»;ängligaste  sättet  utan
hinder  frán  statsinaktens  sida.  Jag  vill  i  detta  ka})itel
först  söka  bestämma  begreppet  fri  konknrrens,  därefter
uppvisa  den  fria  konkurrensens  betydelse  für  prodnktion
och  omsättning  och  slutligen  kasta  en  blick  pa  äldre
former  for  prodiiktionens  och  omsättningens  ordnande.
Detta  nttryck,  »den  fria  konknrrensen»,  har  mer
än  eil  gang  satt  blodet  i  svallning  hos  olika  samhällsklasser,
  hos  olika  tänkande,  hos  olika  parti  er,  och  det
är  ett  ai  dessa  ämnen,  soin  man  â  eua  sidan  icke  har
rättighet  att  med  tystnad  förbiga,  men  som  det  â  andra
sidan  är  svärast  att  bebandla,  därför  att  frägan  icke  kan
anses  vara  tillfredsställande  löst;  det  är  en  af  dessa  dagens
  brännande  frägor,  hvarom  olika  vetenskapsmän
hafva  ytterst  olika  asigter.  Jag  vill  därför  här  inskränka
  mig  tili  att,  sä  vidt  det  stär  i  min  förmäga,
söka  framställa  skälen  för  och  emot  olika  ständpunkter.

Den  fria  konknrrensen  innebär  rättighet  för  individen ­
  att  ntan  hinder  frän  lagstiftningens  sida  använda
sina  krafter  till  ekonomiska  ändamal,  dock  med  ett  vig-  |
tigt  tillägg:  han  far  därvid  icke  kränka  annans  rätt.
Ett  exempel  tydliggör  bäst,  hvad  man  bör  förstä  med
den  fria  konknrrensen.  Om  en  jierson  behöfver  en  förnödenhet
  af  ett  eller  annat  slag,  och  den  erbjndes  honom
  af  en  annan,  h  vil  ken  i  bans  tycke  begär  ett  für
bögt  pris  därför;  hvilka  vägar  stä  honoin  öppna  för
att  fa  behofvet  tillfredsstäldt?  Jo,  antingen  kan  han  gC'