112

OM  DEN  FRIA  KOXKFRREXSEN.

Trots  de  fördelar,  soin  här  franilmllits,  medí  or  det
sakernas  tillstand,  som  den  fría  konkurreiisen  skapat,
stora  missíorhâllauden,  isynnerhet  med  aiseende  ]&gt;ii  fördelningen
  af  arhetets  résultat.  Den  fria  konkurrensen
ställer  ovilkorligen  den  enskildes  intresse  ganska  mycket
  isoleradt.  Den  satter  gründen  tili  niänniskans
värksainliet  och  heia  arbete  i  hennes  själfintressc
och  tror,  att  heia  samhällets  välstand  sä  smaningoni
skall  utgä  iir  striden  mellan  de  enskilda  intressena.
Dari  ligger  bade  dess  styrka  och  dess  svaghet.  Därigenom,
  att  den  gifvit  individen  frihet  och  ntträngt  de
förhallanden,  under  hvilka  nagra  individer  i  samhället
i  kraft  af  lag  herrskade  öfver  de  ofriga  och  leide  i
njutning  och  lyx,  under  det  att  den  stora  massan  arbetade,
  har  den  uträttat  sitt  värk;  det  har  nu  blifvit  en
möjlighet  tbr  individen  att,  da  konjunkfarcnia  dro  gipisainma,
  och  individen  är  insigtsfull  och  encrgisk,  komina ­
  till  välstand,  men  tor  den  stora  massan  äro  tbrhallandena
  toga  torbättrade,  ty  den  har  ingen  utsigt  att
komma  att  erhalla  mer  at'  hela  arhetets  résultat  än  ett
ganska  otillräckligt  existensminimum.  Om  man  cndast
och  allenast  ser  pâ  betydelsen  af  den  fria  konkurrensen, ­
  kan  man  lätt  glömma  hört  betydelsen  at  niänniskans
samhörighetskänsla.  Det  är  trau  denna  sida,  som  socialisterna
  anfalla  nutidens  produktionsmetod.  De  frainhalla
  klart  och  bestämdt,  att  da  människorna  arbeta
gemensamt,  sä  att  genom  deras  gemensamma  ansträng'
ningar  heia  resultatet  erhälles,  skulle  ocksa  tdrdelningen
vara  en  annan  än  den  närvarande.  ]&gt;e  se  niäst  Jia
människana  ekonomiska  solidaritet  och  sociala  känsU»;
den  fria  konkurrensens  försvarare  mäst  pä  den  äggandß
kraft,  som  ligger  i  själfintresse  och  individens  begä*’