118

OM  DKN  FRIA  KOXKUURENSEN.

och  byta  nt  öfverskottet  mot  hvad  folket  Tor  öfrigt
behöfver.

*

Det  tväng,  som  produktion  ocb  omsättning  pä  tidigare
  stadier  varit  nnderkastade,  bar  af  nutideii  ntdömts,
  ocb  säkerligen  bar  detta  varit  en  utveckling  tili
det  bättre,  men  därmed  är  icke  sagdt,  att  utvecklingen
är  afslntad,  att  icke  sambället  ännu  kan  omgestaltas,
sä  att  alt  mindrc  nöd  ocb  eländc  komme  att  existera.
Hvarje  sarabällsskick,  inom  bvilket  det  Annes  en
tendons  till  att  hopa  rikedomarna  pâ  enskilda  bänder,
är  alltid  iordömlig.  Den  mängd  fornödenbeter,  som  af
ett  beit  folk  kunna  prodnceras,  är  bcgränsad  af  natnrkrafterna,
  som  sta  det  tili  buds,  af  det  ka})ital,  som
genom  föregäende  arbetc  kommit  tili  stand,  ocb  folkets
bela  arbetskraft.  Är  det  nu  sä,  att  rikedomarna  genom ­
  sambälliga  forbällanden  bopas  pä  enskilda  bänder,
vare  sig  detta  förbällande  n])pkommer  genom  vissa
klassers  lagliga  öfvermakt  eller  tili  fbljd  af  ekonomisk
fribet,  uppstär  mcd  nödvändigbet  lyxkonsnmtion,  bvilken
  framkallar  en  städse  stigande  lyxproduktion.  1  iH
följd  bäraf  drages  Produktionen  pä  sued,  sä  att  en
mängd  arbete  ocb  kapital  dragos  frän  prodncerandet  af
sädana  förnödenbeter.  som  det  stora  medeltalet  af  befblkningen
  bar  bebof  af,  tili  prodnktion  af  lyxartiklar
ät  denna  öfverklass,  ocb  tili  fbljd  bäraf  blir  bela  snmmau
af  sädana  nödvändigbetsartiklar  mod  nödvändigbet  mindre.
  Är  människan  i  tillfälle  att  njnta,  blir  det  van
liga  förbällandet,  att  bon  begagnar  sig  af  sin  nndau-