124

OM  JOTÎDRÂNTA.

Svârigheteriia  vid  att  liafva  all  jord  gemensam  aro  visserligen
  stora,  men  om  vi  skarpt  fasta  blicken  ])á  svâriglieten
  vid  det  bestâende  systemet,  oriinligheten  i  privatpganderütten
  till  jorden  och  betùnka,  att  vi  redan  hafva
rätt  mycken  jordsocialism  (vara  järnvägar,  kanaler  m.  m.),
tror  jag,  att  svarigheterna  i  viss  grad  blekna.  Olügenheterna
  skulle  förnämligast  ligga  i  den  tillökning  i  einbetsinannakâren,
  som  for  förvaltning  af  den  gemensamma
egendomen  vore  nödvändig,  men  man  kan  icke  saga,
att  man  här  bar  att  göra  med  oöfvervinnerliga  svArigheter.
  1  denna  fraga  vill  jag  hänvisa  tili  Henry  (leorges
utomordentliga  värk  Progress  and  Poverty,  ett  arbete,
som  man  alltid  för  den  djupa  öfvertygelse,  som  öfverallt
  framlyser  hos  författarcn,  mäste  läsa  med  aktning.

FemtííNDK  Kaiutlet.
Om  jordränta.
I  ett  af  de  sista  kapitlen  har  visats,  hur  geno  in
naturens,  arbetets  och  kapitalets  samvärkan  heia  den
produktsumma  erhälles,  som  ett  samhälle  behöfver.
Kmellan  dessa  trenne  faktorer,  naturen,  arbetet  och
kapitalet  kommer  denna  fürnödenhetssumma  att  delas,
hvarför  eganderätt  tili  naturkraft,  arbetskraft  eller
kapital  utgör  olika  källor  tili  inkomst.  J  detta  kapitel
skall  jag  söka  redogöra  for  den  lag,  som  bestämmer
storlelien  af  den  inkomst,  som  härledes  fran  eganderätt