132

OM  .lOIJDRANTA.

voi  e  battre,  skulle  ban  i  use,  att  detta  nier  an  njipvägdes
  af  den  oniständigheten,  att  den  jord,  ban  for
närvarande  dyrkade,  lag  i  närheten  af  andra  människor.
Oni  ban  utarrendcrade  den,  skulle  ban  sätta  arrendet
betydligt  bögt,  sa  att  arrendesnnnnan  innebölle  sâ  väl
betalning  for  ett  aldre  arbete,  saledes  kapitalvinst,  soin
ocksâ  en  jordränta,  bvilken  bar  sin  grnnd  i  egendoinens
  läge.  Vi  skola  lägga  inärke  tili,  att  denna  jordränta ­
  alls  ieke  beror  därpä,  att  jorden  kan  läniiia
större  skördar  eller  toda  niera  kreatnr,  än  bvad  fallet
var,  da  den  forste  nybyggaren  satte  plogen  i  marken,
utan  i  den  större  jirodnktivitet,  soin  all  samvärkan  fÖrlänar
  mänskligt  arbete.
För  att  nn  orsaken  tili  markens  böga  pris  eller
den  dryga  jordräntan  i  de  stora  städerna  skall  ligga  i
öppen  dag,  beböfva  vi  endast  tillägga  ett  kort  räsonneniang. ­
  Vi  finna  i  albnänbet  en  tendens  bos  bela  niitidens
  indnstri  ocb  bandelslif  att  bopa  sig  i  de  stora
städerna.  Orsaken  bärtill  är  icke  svär  att  finna.  Vi
bafva  i  det  foregäende  sett,  att  inoni  alla  sâdana  yrkesgrenar,
  där  sädant  är  möjligt,  bedrifves  Produktionen  i
stör  Skala  med  mycken  kajiitalmassa  bopad  pa  ett  enda
Ställe,  lläraf  följer  med  nödvändigbet  bopandet  af  en
olikartad  stör  industriell  värksambet  pä  en  staka  pnnkter
  inom  landet.  Det  bör  vara  klart,  att  det  skall  vara
billigare,  att  i  en  stad  säsom  t.  ex.  Göteborg,  som  tili  ^
följd  af  sitt  läge  star  i  nära  fÖrbindelse  med  ntlandet,  ■
bedrifva  sadan  fabriksvärksambet,  bvartill  raämnena  icke  '
bämtas  frän  nägon  bestämd  jnmkt  innti  landet,  än  nte
pä  landsbygden,  mera  aMägset  frän  de  stora  natnrliga  ■
eller  med  konst  frambragta  kommnnikationslederna.  ■
Sädana  fabriker  som  spinnerier  ocb  väfverier,  bvartiU  ;

îiiMMiilMNMiNâMMMiiiMiriiiliÉâMM