134

0)í  JORDRÀNTA.

centralpunkter,  kunna  vi  lâtt  första,  hvarfor  nâgon  kan
vara  villig  att  for  begagnandet  af  marken  betala  sà
liôga  afgiiter.  Därför  att  arbetet  i  dessa  stader  ;ir  sâ
mycket  mer  gifvande,  kan  egaren  till  jorden  betinga
sig  en  sâ  betydande  andei  af  de  arbetande  klassernas
produktionssnmma.  Och  det  blir  ieke  allenast  kô]&gt;mannen
  och  fabriksidkaren,  som  far  betala  denna  jordränta.
Till  fbljd  af  de  tjänster,  som  dessa  kräfva,  gifva  de
U])phof  tili  eil  hei  klass  människor,  lärare,  läkare,  advokater,
  handelsbiträden  m.  fl.,  hvilkas  heia  värksamhet
  fordrar  deras  vistande  just  i  denna  stad,  och  af
alla  dessa  kräfver  jordegaren  sin  tribut  i  form  af////ror.
Dock  lämnar  icke  jorden  mera  hvete  el.  dyl.;  dess
íbrmâga  att  direkt  tramaistra  lifsförnödenheter  tages  icke
eil  gang  i  ans^iräk;  det  är  endast  geiiom  att  lämna  iitrymmc,
  som  jorden  här  har  betydelse.  Jii  iormimligare
Stadens  läge  är,  desto  mera  tillväxer  den,  och  ju  mora
den  utbrcder  sig,  desto  högre  blifva  jordvärdena.  De
delar  af  staden,  som  ligga  mäst  centrait,  hafva  det  högsta
  värdet;  ju  längre  man  komnier  mot  iitkanterna,  desto ­
  mera  aftager  det.
Det  är  denna  jordräntans  tillväxt  i  och  med  folkökningen,
  som  fi*ranleder  Spekulation  i  tomter  i  de  stora
städerna,  ujipköpet  af  jordsträckor  jia  torhand  langt
hört  i  den  amerikanska  vestern,  i  allmänhet  all  jord-Spekulation.
  Den,  som  köpt  jorden,  använder  den  icke,
men  beräknar  ändock,  att  ban  har  hög  ränta  jia  sina
utlagda  penningar,  ty  allt  efter  som  befolkningen  tillväxer, ­
  stiger  jord  värdet,  och  efter  nagra  ars  ibrlo])]&gt;
kan  han  sälja  jorden  tili  kanske  dubbla  beloppet.  Hans
vinst  grundar  sig  icke  pa  nägot  arbete,  hau  torrättat,
ntan  pa  befolkningens  täthet;  den  tages  trän  betolk-