136

OM  ARHETSLÖN.

SeXTONDE  KAPin.ET.
Om  arbetslön.
Hviul  vi  skola  fíirstâ  nied  arbetslön,  bör  af  Jet  i
turra  kapitlet  sagda  vara  tydligt.  1  dagligt  tal  mena
vi  med  arbetslön  den  betalning,  livilken  den,  sum  arbetar
  at  andra,  erhaller,  men  i  nationalekoiiomisk  Lern ­
  ärk  eise  har  ordet  en  vidare  betydelse.  All  ersättning
tur  arbete  tursta.  vi  här  med  arbete.  Da  en  vilde  skjuter
  eil  buftel,  är  det  dödade  djuret  bans  arbetslön;  da
det  ännii  tinnes  sä  godt  um  jord,  att  endast  det  bä  st  a
slaget  användes,  är  den  afkastning,  sum  erbälles  vid
udling,  luifvudsakligen  arbetslön,  ueh  den  inkumst,  sum
den,  sum  bearbetar  den  minst  ^ifvande  ¡urden,  erhaller,
är  endast  arbetslön  ueh  müjligen  kapitalvinst.  För  att
erhalla  lagen  tur  arbetslönens  sturlek  vill  jag  ga  tili  väga
pä  samma  sätt  sum  vid  undersökningen  um  jurdräntan
ueh  börja  med  att  undersöka  turhallandena  ])ä  lägre,
mera  enkla  samhällsstadier.
Vi  antaga  da,  att  en  skara  nybyggare  slagit  sig
ned  pä  ett  större  eller  mindre  umräde,  tur  att  dar  genum
  att  bearbeta  ¡urden  ueh  genuin  att  använda  andra
naturkrafter  skaffa  sig  sitt  litsnppehälle.  Fulkmängden
är  ännii  sä  ubetydlig,  att  de  natiirliga  hjälpkällorna  icke
i  näguii  högre  grad  blitVit  tagna  i  anspräk.  11  um  stur
blir  under  sadana  törhällanden  arbetets  betaluing?  1ydligen
  heia  jiruduktiunsresultatet.  Fn  hvar  arbetar  för
egen  räkning;  Ingen  länar  vare  sig  redskäp  eller  pen-