148  OM  ARBKTSLÖX.
söka  tilliredsställa  sina  egna  intresseii  under  sken  af
nit  für  folkets  sak,  och  desto  säkrare  och  lugnare  bhr
all  sainvärkan.  Alt  hvad  som  gores  härutinnan,  kan
man  därför  med  säkerhet  pasta  värka  für  det  goda
malet:  en  allmännare  lycka;  sä  ofta  man  än  kan  befara,
att  ett  föreslaget  medel  endast  skall  skapa  ett  nytt  ondt,
vet  man  alltid,  att  en  vidgad  folknpplysning  är  ett
värksamt*  medel  för  höjande  af  den  arbetande  klassen&lt;
ställning.

*

Dfi  medelarbetslönen  bestämmes  á  ena  sidan  ai  den
inkorast,  som  erhalles  af  den  jord,  som  icke  lämnai
nagon  jordränta,  och  â  den  andra  af  det  existensminimum,
  iivarimder  arbetslönen  icke  kan  af  konkurrensen
ncdtryckas,  maste  de  föreslagna  medel,  som  aise  att
höja  arbetsklassens  Standpunkt,  sta  i  sannnanhang  med
nyss  angifna  lag,  som  angifyer  orsaken  tili  fattigdomen.
ik  jordräntan  alltid  minskar  arbetets  afkastning,  yore
det  naturligen  ett  säkert  medel  att  lata  all  jordränta
anyändas  tili  gemensamma  intressen,  d.  y.  s.  upptaga^
af  staten,  hyarigenom  jorden  i  själfya  yärket  bleiye  gemensam
  egendom  ;  detta  är  det  yigtigaste  skälet,  hyarför
  jordsocialism  är  en  reform,  som  framtiden  säkerligen
  bär  i  sitt  sköte.  Dock  är  det  naturligen  ytterst
osannolikt,  att  jordegarna,  hyilka  alltid  hafya  ett  stört
inhytande  pä  alla  lagstiftande  församlingars  beslut,  skulle
vara  villiga  att  bifalla  ett  forslag  att  göra  jorden  tdl
gemensam  egendom  och  salunda  aistä  Iran  deias  föi
mänliga  ställning.  Vi  mäste  därför  se  oss  oni  eftci