154

OM  KAPITALVINST.

Om  staten  anväiidt  (let  till  att  föra  krig,  om  (let  anvàudts
pâ  s  tat,  fester  el.  dyl.,  sa  representerar  icke  statspapperet
  ett  kapital,  som  i  siiiom  tid  betalar  igen  sig
genom  de  fördelar,  människan  gjort  genoiii  dess  förbrukande,
  utan  det  är  da  blott  och  hart  ett  lüfte  frán
Statens  sida  att  af  kommande  statsinkomster  beta!a
nt  ett  motsvarande  värdebelopp  efter  en  viss  tids  förlopp.

Jag  har  i  det  föregäende  papekat,  hur  de  stora  inkomster,
  som  kunna  förvärfvas  genom  jordspekulation,
icke  utgöra  värklig  kapitalafkastning  utan  jordranta.
Manga  ganger  är  det  monopol,  som  äro  orsaken
tili,  att  stora  rikedomar  samlas  pa  en  enda  mans  hand.
En  patenträtt  kan  ofta  förskafta  egaren  oerhörda  inkomster,
  om  den  upphnning,  som  gjorts,  fallit  allmänheten
synnerligt  i  smaken.  llolag,  som  erhällit  rättighet  (monopol) ­
  att  bvgga  järnväg,  kunna  som  oftast  göra  vinster,
hvaraf  större  delen  icke  är  att  betrakta  som  ränta  utan
som  följder  af  monopolet.  J  Amerika,  där  nästan  alla
järnvägslinier  äro  bygda  och  egas  af  sädana  monopolbolag,
  hafva  högst  olyckliga  förhällanden  däraf  uppstatt,
i  det  att  frakterna  äro  oskäligt  höga;  vissa  städer,  som
für  heia  sin  existens  äro  beroende  af  dessa  järnvägar,
hafva  ingen  annan  utväg  än  att  betala  de  höga  frakterna, ­
  och  aktieegarna  göra  oerhörda  vinster,  som  alls
icke  äro  vanlig  kapitalviust  utan  en  vinst  skapad  af
uteslutande  rätten.  I  Sverige  är  staten  égaré  af  de  betydligaste
  samfärdsmedlen,  hvilket  är  det  för  landet  i
dess  helhet  lyckligaste  systemet.
Jag  vill  nu  vända  mig  tili  fragan  om  orsaken  tili
kapitalräntan.  Hvad  är  det,  som  gör,  att  nagon  är
villig  att  betala  ränta  pâ  en  annans  kapital?  Hvartör