15G

OM  KAPITALVIXST.

tillväxa.  Detta  är  füllt  klart  och  tydligt,  ty  om  genom
kapitalets  användning  arbetets  produktivitet  växer,  och
om  denna  ökade  produktivitet  just  vore  orsakeii  tili
kapitiüräntan,  mäste  räntan  och  produktiviteten  växa
jämnsides,  sä  att  kapitalräntan  är  högst,  dar  arbetet  är
mest  gifvande.  Detta  är  dock  stridaude  mot  allmänt
kända  fakta.  Hur  mycket  rikligare  och  mer  storartadt
är  icke  resultatet  af  en  produktion,  som  bedrifves  i  imgon
  civilisationens  medelpunkt  mot  det  som  erhälles
t.  ex.  i  ett  nyss  koloniseradt  land!  Och  dock  är  den
räuta,  som  betalas  pä  det  forra  stället,  ofantligt  mycket
lägre  än  den  som  betalas  pä  det  señare.  1  allmänhet  knnna
vi  iakttaga  en  tendeus  hos  räntan  att  sjnnka,  jn  mera
civilisationen  skridit  tramât.  Upptinningarnas  framsteg,
förbättringar  i  maskiner,  redskap  o.  d.,  hafva  icke  ökat
kapitalets  förmäga  af  tillväxt,  men  väl  hatva  de  ökat
arbetets  prodnktiva  kraft.  Att  dcrföre  pasta,  det  orsaken
  tili  kapitalräntan  ligger  i  arbetets  ökade  prodnktivitet,
  tror  jag  vara  mindre  riktigt.
Men  om  det  nn  är  sä,  att  gründen  tili,  att  man
tÖr  läntängen  förmögcnhet  betalar  ränta,  icke  är  att  söka
i  tillväxten  af  arbetets  produktivitet,  hvar  skola  vi  dä
tinna  den?  Eller  är  det  mähända  riktigt  hvad  som
trän  mänga  häll  säges,  att  kapitalräntan  icke  är  nägon
legitim,  nägon  berättigad  inkomstkälla  ntan  en  stöld
trän  näringsfliten  ?
J  olika  Produktionsgrenar  spela  arbetet  och  naturkrafterna
  mycket  olika  roler.  Under  det  att  somlig
Produktion  är  heit  och  hället  beroende  af  arbetet,  sä
att  dä  arbetet  afstannar,  alla  iorutsättningar  for  erhällande
  af  résultat  upphör,  gifves  det  andra,  dar  tidselementet,
  under  hvilket  de  naturliga  krafterna  fa  värka.