&lt;  )M  KA  I*ITALVIX  8T.

163

erliállits.  De  engelska  statspapperna  aro  mycket  eftersökta
  i  niarknaden,  och  dock  är  räntefoten  lag,  meu  säkerheten
  är  sä  stör,  att  allniänheten  finner  det  vara
ett  det  säkraste  och  tillika  bekvämaste  satt  att  placera
sina  besparingar,  ty  ett  sadant  papper  kan  ocksä  när
som  halst  utbytas  mot  reda  penningar,  dâ  det  är  lätt
att  finna  köpare.  Är  deremot  säkerheten  ringa,  växer
räntefoten.  Dn  fattig  studerande  t.  ex.,  som  är  utan
relationer,  men  som  valt  en  bana,  pâ  hvilken  han  har
goda  framtidsutsigter,  lanar  oña  nog  medel  tor  sina
studiers  fortsättande  ])â  en  litförsäkring.  Af  de  medel,
som  han  lanar,  betalar  han  premierna  tor  denna;  lángifvaren
  torlitar  sig  pâ  hans  framtida  betalningsfônnâga,
för  sa  vidt  som  han  tar  lefva,  och  tor  den  händelse,
att  han  ofíirmodadt  skulle  talla  i  trän,  har  han  litîorsäkringen.
  K,tt  sadant  lan  blir  naturligen  ganska  dvrt,
dâ  lântagaren  tar  betala  utom  ränta  äfven  liflRirs'äkringen.
  Sädana  láns  ränta  kan  stundom  stiga  ända
tili  15  proc.  Detta  exempel  ädagalägger,  hur  man  rent
at  kan  ta  betala  ñir  säkerlieten.  I  detta  fall  är  räntan
icke  vanlig  kapitalvinst,  utan  innesluter  en  riskj)remie.
Alt  som  har  större  eller  mindre  inflytande  pâ  säkerheten, ­
  har  därtbr  indirekt  inflytande  pá  räntans  storlek.
  Den  allmänna  säkerheten  i  landet,  kreditlagarnas
  beskatfenhet  och  handhafvande  äro  härutinnan
at  den  största  betydelse,  säsom  tornt  pá  tal  om  krediten
visats.  Ijäntagarens  karaktär,  ekonomiska  anseende  m.  m.
betinga  hogst  olika  ränta  för  lán.  Kn  aktad  aflarsman
  med  vidstrückt  kredit  behöfver  aldrig  vara  i  förlägenhet
  för  model;  pâ  närmaste  bank  erhäller  han  de
medel  han  behöfver,  utan  att  betala  mer  än  vanlig
ränta,  under  det  att  en  mindre  känd  eller  en  man