164

OM  RAPITA  LVINST.

hvars  aífárer  aro  kända  som  tvifvelaktiga,  kan  fâ  leta
genom  hela  Juden-  och  kristenheten  efter  ett  lau,  som
han  dessutom  erhäller  endast  pä  de  mast  obilliga  vdlkor,
mot  en  rauta,  som  i  sig  innesluter  en  betydlig  rishprcmie.
  Beskaffenheten  af  den  afíar,  hvartill  de  utlânade
  medien  skola  anvandas,  har  ocksâ  stort  inflytande.
  Somliga  sysselsâttningar  lâmna  en  mindre,  men
säker  inkomst,  under  det  att  andra  aro  mera  tvifvelaktiga ­
  och  osîikra,  sã  att  de  understundom  kunna  gifva
stor  vinst,  vid  andra  tillíallen  ais  ingen  eller  rent  aí
medíora  fórlust.  Lân,  som  upptagas  íor  hedrifvande
af  afíãrer  af  det  señare  slaget,  mãste  naturligen  betinga
  hôgre  ränta.
Den  tid,  pâ  hvilket  lânet  tages,  spelar  ocksâ  en
viss  rol.  Stôrre  produktiva  íoretag,  stater  och  kommuner ­
  kunna  oftast  erhâlla  langa  lân  j)â  billiga  vilkor
till  fóljd  af  den  större  säkerhet,  de  erbjuda,  men  en  enskild
  person  far  som  ofUist  for  Ian  pâ  längre  tid  betala
  nâgot  högre  ränta,  ty  dels  lopcr  lângifvaren  nâgot
större  risk,  dels  kan  det  vara  honom  svârt  att  bestämma,
  hum  vida  han  icke  själf  under  mellantiden
kommer  att  behöfva  de  utlänade  medien.
Räntans  tillfilliga  svängningar  fram  och  tillbaka
betingas  ocksâ  i  hög  grad  af  olika  tillgîing  och  efterfragan
  pâ  kapital.  A  lira  bast  visas  dctta  af  växlingarna
i  bankernas  inlâningsrânta.  Dâ  det  Mîmes  godt  om
ledigt  kapital  i  landet  och  efterfrâgan  är  ringa,  marknaden
  är  »Mau»,  atfirslifvet  tynande,  dâ  erbjuder  sig
niycket  ledigt  kapital  tili  bankerna,  hvilka  just  vid  dessa
tillfällen  hafva  svârt  att  ta  användning  tÖr  deras  eget
kapital.  Banken  sänker  dâ  sin  iuläningsränta  tÖr  att
förmä  allmänheten  att  placera  sina  besparingar  jia  an-