1(58

OM  KOMHUMTIOX.  LYX.

pâ  hum  ett  samladt  forrad  fornodonheter,  d.  v.  s.  forniögenhet,
  representerad  af  en  viss  penningsuinma,
kan  användas  eller  förhrnkas  prodiiktivt  eller  iinprodiiktivt
  (i  forra  fallet  blir  det  anväuda  beloppet  kapital, ­
  i  det  señare  njutningsfÖrmögenhet),  vill  jag  anfbra
ett  exempel,  hemtadt  fran  John  Stuart  Mills  Political
Economy.
»Antag  t.  ex.,»  säger  han,  »att  en  person  A  eger
fbrinogenhet  till  ett  viirde  af  10,000  pond  sterling,  oeh
att  han  lanar  nt  dessa  till  15,  en  landtbrukare  eller  fabriksidkare,
  som  använder  dem  med  vinstisin  aliar!  Förmögenheten
  är  lika  niycket  kapital,  sont  oni  den  tillhört  15.
A  är  landtbrukare  eller  fabriksidkare  icke  personligen,
men  i  anseende  till  sin  egendoni.  Kapital,  värdt  10,000
p.  st.,  användes  i  en  prodiiktion  till  underhAll  af  arbetare
  och  till  anskahande  af  maskiner  oeh  räämnen,
hvilket  kapital  tillhör  A,  fast  15  har  âtagit  sig  bcsväret
att  anväuda  det.  Som  ersattning  härfor  erhaller  15  den
del  af  vinsten,  som  blir  kvar,  sedan  ban  till  A  betalat
räntan.
»Antag  därefter,  att  A:s  10,000  p.  st.,  i  stallet  l(&gt;r
att  lanas  at  15,  lanas  at  C,  eu  person,  som  eger  en  landtegendom,
  att  demie  använder  dem  att  förbättra  egendomens
  produktiva  forinaga,  genom  att  inhägna,  torrlägga,
  anlägga  vägar  o.  d.!  Detta  är  en  produktiv  användning.
  De  10,000  p.  äro  utgifna,  men  icke  fõrskingrade.
  De  lämna  en  ständig  vinst.  Markens  afkastning
  har  blifvit  i  sä  hög  grad  ökad,  att  inoni  fä
är,  oin  det  nedlagda  kapitalet  varit  läinpligt  tilltaget,
detta  blifver  ersatt  och  med  tiden  mängfaldigadt.  V  i
förändra  nu  omständigheterna  sä,  att  i  stället  fÖr
att  anväuda  dem  pä  att  förbättra  jorden,  använder  dem  ])ä