OM  KONSUMTION.  LYX.

-173

den  stigaiide  lyxen  hos  inenige  man,  om  tjänstefolks
pretentioner  och  öfverflödiga  klädedrägt,  deras  liegär
efter  nojen  m.  m.  Ju  flere,  som  hafva  glädje,  desto
mera  far  hvar  enskild  ...
Lyxens  skadliga  invärkan  pá  Produktionen  har  i
det  fóregáende  jia  tal  orn  kapitalet  visats,  da  tillika
oriktigheten  af  den  gamla  satsen,  att  den  rikes  lyx
skaffar  den  fattige  arbete,  adagalades.  Behofven  hest(hn7na
  nf  Produktionen.  Ingen  producent
tiuiker  pa,  huruvida  det  kan  for  folket  i  dess  helhet
vara  gagneligt,  att  den  vara,  som  han  producerar,  forbrukas,
  ntan  om  efterfrágan  pá  lyxartiklar  gor  sig  gfillande,
  komma  arbete  och  kapital  att  strömma  tili  dessa
produktionsgrenar,  men  härigenom  dragas  arbete  och
kapital  frán  jiroducerandet  af  det  nödvändiga,  och  Produktionen ­
  i  dess  helhet  snedvrides.
Fran  lyx  skulle  jag  vilja  l&gt;estSmdt  skilja  slöseri,
ehuru  dessa  tvenne  begrepp  rätt  ofta  sammanställas  i
den  allmänna  meningen.  Slöseri  innebär,  att  individen
lefver  utöfver  sina  tillgängar,  under  det  att  den  högsta
utvccklade  lyx  màngen  gang  icke  i  minsta  grad  medför
  nágra  kännbara  utgiftcr  for  den  rikes  kassa.  Naturligtvis
  medfÖr  slöseri  stör  skada  äfven  for  landet  i  dess
helhet,  ty  det  mäste  med  nödvändighet  m  cd  fora  fbrlust
for  andra,  i  synnerhet  som  slöseri  är  sinittsamt;  da  ett
samhallc  genom  en  eller  annan  gyn  sam  konjunktur
oiörmodadt  svingar  sig  upp  tili  välmäga,  är  ett  öfverdadigt
  lefnadssätt  nágot  mycket  vanligt  Den  ene  söker
  öfverbjuda  den  andre  däri,  och  mángcn  gang  kominer
  en  större  del  af  samhället  att  lefva  öfver  sina  tillgängar, ­
  d.  V.  s.  missbruka  krediten,  hvarigenom  andra