174

OM  KONSUMTION.  LYX.

blifva  lidande.  Vi  svenskar  beskyllas  i  synnerhet  Ibr
att  lida  af  detta  ekonomiska  fei.
Sa  skadlig  lyxen  an  är  for  ett  folks  hela  välstand,
maste  dock  alla  statens  tvangsatgärder  eller  lagbud,
som  ga  nt  pä  att  hänima  lyxen,  anses  som  bögst  skadliga.
  1  forna  tider  voro  sadana  fÖrbnd  ytterst  vanliga.
Under  Karl  XI:s  tid  fnnnos  bestämmelser  om  de  olika
klassernas  kläder  ;  gränsen  för  de  olika  klassernas  rätt
att  bära  prydnader  och  smycken  bestämdes;  für  gästabnd
  fnnnos  särskilda  fÖreskrifter.  Kn  adelsman  fick
bjnda  sa  och  sä  manga  güster,  ett  riksrad  sä  och  sa  manga,
en  borgare  ett  mindre  antal  ;  antalet  rät  ter  var  ock  faststäldt.
  För  bröllop,  begrafning  och  barndop  fnnnos
ock  bestämningar  sä  väl  för  mat  och  dryck  som  for
anlalet  gäster.  Detta  blott  som  exempel.  Hvarje  sadant
  lagbnd  är  af  den  natnr,  att  det  lockar  en  hvar  att
öfverträda  det,  och  det  är  sä  fÖga  begrnndadt  i  de
mänskliga  förhällandena,  att  man  aldrig  lyekas  fä  det
in  prägladt  som  rättsbegrepp;  man  kommer  att  anse  det
vara  rätt  och  billigt  att  draga  öfverheten  vid  näsan.
Att  man  icke  far  bedraga  sin  nästa  eller  beröfva  henne
resnltatet  af  bennes  arbete,  det  har  inpräglats,  men  hos
inänniskorna  är  oeksä  det  krafvet  inprägladt,  att  man
har  rättighet  att  fritt  begagna  hvad  man  med  rätt  förvärfvat,
  och  ett  ingrepj)  frän  statens  sida  i  den  na  rättighet ­
  möter  alltid  stärkt  motständ.  Detydelsen  af  frihet
  i  det  ekonomiska  lifvet  har  jag  i  det  foregäende
päpekat,  och  äfven  om  man  sknlle  anse,  att  det  vore
nödvändigt  att  inskränka  friheten  i  Produktionen  tili
füljd  af  den  gemensamhet  däri,  som  faktiskt  redan  tilines, ­
  genom  införande  af  normalarbctsdag  eller  dylikt,
sä  berättigar  detta  icke  ett  ingripande  i  privatlifvets